Allmänt

Min dotter drar ut i världen och mitt hjärta skuttar av glädje och blöder av saknad - på en och samma gång.

Kära Blogg
Först av allt vill jag säga några ord till min älskade unge, till dig Emmy.
Idag är det dags för din stora resa. Den du jobbat för dag och natt hela sommaren.
Gud i himmelen vad jag kommer att sakna dig, samtidigt som jag är himlastormande glad och lycklig för din skull.
Jag önskar dig en underbar resa och många upplevelser.
 

Det är underbara höstdagar vi har nu. Nästan så man får nypa sig i armen för att fatta att det är sant. Solen strålar från en klarblå himmel och dimman ligger som bomull över ängarna. Underbart.
 
 
När man är liten och bara en tvärhand hög, då blir man plaskblöt av att ströva på en daggvåt gräsmatta. Precis så är det för lilla Molly om morgnarna nu.
 


När jag hade varit hos tandläkaren den här dagen var det bestämt att jag skulle hämta lilla Snowie som ska bli passad här hos oss några dagar framöver. Genast när Snow fick syn på Molly förvandlades hon till en sur och vresig liten tjej med mord i blicken. Fast vi vet ju alla att hon brukar tina upp efter ett tag, så hon fick helt enkelt hålla sig för sig själv ett tag. Allt eftersom tiden gick så gonade madamen upp sig mer och mer och anslöt sig till sist till övriga gänget.
Lilla Snow har varit hos veterinären och en diger lista på skötselråd följde med i hennes packning. Det var allt ifrån krossad mat, medicin och borsta tänderna två gånger om dagen, till att bada rumpan, spraya trampdynorna och tvätta vulvan två gånger om dagen. Ja, ett halvtidsjobb nästan.
 
 
Jag läste att någon skrev på facebook, att i Sankt Olof hade de nu fått skrapa bilrutorna en morgon. Ja, det börjar snart bli dags att flytta in alla sommarblommar i sitt orangeri. Kanske blir det helgens stora projekt!?
 

Dagens kloka ord:
 
"Det pappa inte kan fixa är sönder och det mamma inte kan hitta är borta."
Ligger något i det där ....
 
Till sist vill jag säga till dig lilla Memsa ... jag hoppas jag gett dig starka vingar så du vågar flyga och upptäcka världen, men jag hoppas samtidigt att jag gett dig starka rötter så du alltid vet var du kommer ifrån och var du hör hemma.
Ha nu så jävla kul men var rädd om dig!! Jag älskar dig.
Äventyret väntar. Är du redo!?
 

Kram och Hejdå Memsis och Hejdå Bloggen!
 
 
 

Nattens supermåne och blodsmåne förevigad.

Kära Blogg.
Varenda människa pratade om att stiga upp mitt i natten för att titta på månen. Just den här natten skulle den vara särskilt speciell. Extra stor och blodröd. Såklart ställde jag också min klocka för att vara med om den unika händelsen. När jag vaknade vid min vanliga tid blev jag riktigt bedrövad och besviken eftersom jag trodde att jag drömt alltihopa. Jag hade ju verkligen sett fram emot att få en liten bild på den extrema månen.
Men så kollade jag på mitt minneskort i kameran. Det var ingen dröm. Jag hade mer eller mindre gått ut i sömnen knäppt ett foto och sedan stupat in i sängen igen. Det blev inte världens bästa bild, men en bild blev det.
 

På Mollys hundkurs har vi lärt oss att vi ska göra varenda hundpromenad extra rolig och få förväntansfulla hundar. Därför gick dagens tur över stock och sten. Jag valde lite nya stigar runt sjön. Stigar jag aldrig mer kommer att gå därför de var fulla med hundbajs som både Johnny och Molly ansåg som delikat tilltugg. Ordet "NEJ" är dessutom förbjudet att yttra till sina hundar, så jag bet mig i tungan titt som tätt. En underbar höstdag var det som vi njöt av till fullo.
 
 
Lite bedrövad blev jag när jag passerade en stor vacker kopparorm (ödla utan ben) som fått sätta livet till på grusvägen vid badplatsen.
 
 
Ryggskrället är oförändrat och ibland nästan lite sämre. Men jag kämpar på med övningar och Molly hejar på.
 
 
Måndag betyder jobb och jobbade gjorde jag. Men på alla jobb måste man pausa, och på mina pauser njöt jag av solen i min trädgård den här dagen. Vår pool är nu stängd inför vintern och det liksom kryper i kroppen på mig när jag inte kunnat simma på mer än en vecka. Hela kroppen längtar efter rörelse, rörelse som inte gör ont i ryggen. Jag snörade på mig löparskorna och tog några små försiktiga springsteg. Det kändes helt ok. Jag unnade mig en lätt joggingrunda på 3 kilometer i skogen före kvällsmaten. Vilken känsla! Vilken dag! Kan det bero på månen tro?
 
 
Dagens kloka ord:
"Det är inte våra egenskaper som bestämmer vad vi blir. Det är de val vi gör."
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 

Hundkurs, äppelmarknad och ett alldeles underbart höstväder.

Kära Blogg
Den här dagen bjöd på det mest underbara höstväder man kan önska sig. Vad passar väl då bättre än att väcka upp sina livsandar med ett strövtåg genom skogen?
 

Senare på förmiddagen var det dags för lilla hunden Mollys första kursdag. En alldeles fantastisk skara jyckar och glada hundägare mötte upp på Maltestorp. 10 hundar totalt i en salig blandning. Solen strålade från en klarblå himmel när vi alla träffades för första gången. Det var hundar i alla de former och åldrar. Från den yngsta lille parvel (labradoren Allan 9 veckor) till den äldsta erfarne vovven som nog var hela 6 år. Vi tränade, mös och hade några härliga timmar hos Jenny och Stefan.
 
 
På eftermiddagen var det dags för äppelmarknad. Vi spatserade glatt iväg med svärmor Karin och hennes rullator ner för backen i Kivik i sakta mak. När vi väl anlände till inträdet  för hela spektaklet blev det tvärstopp för Karin. Hon tycktes inte orka gå en meter till. Turligt nog ligger sonen Mats hus alldeles vid ingången till marknaden, så vi lämnade helt enkelt av svärmor Karin på uteplatsen i en stol där. Jag och Stefan gick en runda och trängdes med människor. Som alltid tycks det mest vara folk utombys ifrån. Inte en enda "Kivling" syntes till som besökare. Eller så är det helt enkelt så att de alla måste jobba med i jippot för att det ska fungera?
Vi åt äppelhamburgare, lyssnade på Hasse Kvinnaböske och sedan gick vi över till Stefans bror igen, där vi ju parkerat svärmor Karin. Där blev det kaffe med dopp i solen med Stefans bror Mats och hans hustru Gunvor. Den 13 årige hunden River släpade runt på päron från det gamla päronträdet och när alla var nöjde for vi hemåt igen.
 

Dagens kloka ord:
 
"Om din medkänsla inte inkluderar dig själv, då är den ofullständig."
 
Med en stulen bild på mig och Emmy säger jag Hejdå Bloggen.
 
 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg