Allmänt

Smultron och lökar som ska blomma.

Gomorron.
Med siktet inställt mot advent och jul känns den gångna sommaren allt mer avlägsen.
För varje dag blir det lite mörkare och dagarna blir kortare. Jag tänder mina stearinljus på morgonen när jag dricker mitt morgonkaffe. Det är något behagligt med den här mörka tiden också tycker jag.
 

Ute i trädgården lyser vår blodbok upp som en glödande eld.
I vacker kontrast står mitt älskade magnoliaträd fortfarande grönt och frodigt sidan om. Gräsmatten börjar täckas av alla de eklöv vi ständigt tampas med på hösten.
Som alltid ligger jag lågt och avvaktar med lövräfsningen i hopp om att någon höststorm ska förflytta det mesta av löven in till någon av grannarna ... Ett år hände det faktiskt.
Blir det sol och lite torrt så tänker jag köra ett varv till med gräsklipparen.
 
 

I veckan har jag satt de där lökarna som jag köpte när jag var på Gekås i Ullared.
En massa fina pingstliljor som jag tycker är så söta och som ger en lite gammeldags känsla.
 

Inne i orangeriet står mina träd nu på vinterförvaring. I en av krukorna växer en liten smultronplanta som trotsar höst och vinter och ännu bjuder på några få bär.
 

En annan blomma som hängt med mig i många år, och som flera gånger nästan varit helt dödförklarad, bjuder just nu på en bedårande blomning.
 
 
 Min vita ros, den som jag fått av svärmor Karin, den blommar ännu.
Vita bleka knoppar som nästan ser ut att huttra lite i höstsolen.
 

Den sista lilla doftviolen tittar upp genom löven vid vår veranda.
De är så tappra, de där små violerna. De är en av de första blommorna som kikar fram på våren, men även en av de sista som finns kvar långt ut på hösten.
 

Dagens citat:
 
Ta varje chans du får i livet, för
vissa saker händer bara en gång.
Du kan inte på förhand veta hur
fantastiskt bra det kan bli.
 
Hoppas ni får många bra chanser och verkligen har modet att fånga dem .
För det kan ju faktiskt också vara en risk att hoppa på "det där tåget" ...
Jag brukar alltid tänka, att om jag inte har någonting att förlora, då kan jag lika gärna våga följa med tåget mot något som kan bli mitt livs äventyr.
Det finns ju inget värre än att ångra att man inte vågade!
Våga att riskera och ta chanser lite, lite mer.
 
Ha en fin dag och kram.
Annika
 
 
 

Husmanskost till husets man.

Hej hej
Hoppas ni har det bra allesammans.
Nu när Stefan är hemma igen så tycker jag att det är det såååå mycket roligare att laga mat.
Det känns liksom lite mer meningsfullt när man fixar mat åt fler än bara sig själv.
 

Den där veckan då jag var ensam så blev det kanske lite si och så med maten för min del.
Men det gör inte så mycket egentligen. Jag är en älskare av mackor. Egentligen känner jag att smörgåsar och vitt bröd inte är helt bra för mig, och stundom håller jag igen lite på det. Jag tänker lite på vad jag äter. Lite i stil med lchf kost... men bara lite! Jag väljer lite mindre vitt mjöl, pasta och potatis. Men unnar mig såklart ibland ...
 
 
 
Jag är ingen lysande stjärna som kock. Men att laga till vanlig husmanskost, det kan jag ganska bra.
En sak jag gärna gör sådär lite till vardags är ungsgratinerad falukorv.
Och just det bjöd jag min Stefan på då när han kom hem från sin älgjakt.
Jag brukar bryna lök och lägga i mitten av min falukorvsring. Mycket lök ska det vara för vi älskar lök. Ketcup och riven ost på och in i ugnen. Och till det hemmagjord potatismos såklart och en fräsch sallad. Mums mums.
 

I veckan har det varit ganska milt och skönt, och jag passade på att klippa gräset.
Kanske var det för sista gången innan vintern - vem vet?
Stefan och hundarna busade mest och njöt av det härlig vädret.
 

Mina rosor blommar ännu och hos oss sitter de allra flesta bladen ännu kvar på sina träd och buskar.
Den stor vita klematisen som växer vid poolen blommar som vackrast nu på höstkanten - som alltid.
 

Dagens citat:
 
Det är tanken som räknas,
men ibland måste man visa
att man tänker.
 
Ja just det ... i år har jag glömt bort att köpa ett "rosa band". Det ska jag se till att göra idag minsann!!
En slant till cancerfonden behövs alltid - många bäckar små. Alla har vi någon i vår närhet som drabbats av cancer.
Jag ska också iväg och handla lite ingredienser till en god lördagsmiddag (inte falukorv dock) och då tänker jag välja lite av alla de "rosa produkter" som säljs just nu, där en del av summan skänks till just cancerforskning.
En tanke till min egen lilla mamma som lämnade oss för drygt fyra år sedan ♥
-Åhhhh.... vad jag hatar cancer!!!!
 
Ha det fint och en stor kram.
Annika
 
 
 

Lika barn leka bäst.

Hejsan
Stämmer det egentligen? Det där med att man ska vara lika för att passa ihop.
Nja jag vet inte det riktigt.... det ligger kanske lite klokskap i det där...
Men det har ingenting med kärlek att göra. För kärlek kan uppstå mellan precis vem som helst...
Lika eller olika - det spelar ingen roll! Är man kär så är man!
 

Att lilla hunden Lykke älskar den stora svarta hunden Johnny, ja det råder det inga som helst tvivel på.
Hon fullkomligt dyrkar honom. Hon ser alltid till att vara där han är. Och jag misstänker att den där kärleken är ömsesidig.
 

Trots att Johnny är det största matvrak som Gud har skapat, och tillika en lömsk tjuv då ett tillfälle ges, så skulle han inte drömma om att stjäla maten för just lilla Lykke. Han har en väldig respekt för henne när det handlar om måltider. Ofta ligger han tätt intill henne när hon äter och får sig då och då ett argsint tjuvnyp i ena mungipan. Han kniper bara lätt ihop ögonen och står ut. Han är nöjd bara han får ligga nära och känna doften av hennes mat.
 
 
 Men så händer det att lilla Lykke vill mer. Mer än vad Johnny är karl till ....
Kanske tänker han då i sitt stilla sinne:
."auu nää for bövelen, nu får du vell tölla di lid kvinga"
 
(det är skånska och betyder väl ungefär: "ta det nu varligt min lilla duva")
 
 
Ja, när det kommer till hundavel så tycker jag att "lika barn leka bäst".
 
Frost och höstpynt
Jag tycker att det är så fint när man höstpyntar i sin trädgård. Ändå begränsar jag mina inköp av ljung och andra vackra höstblommor. Jag vet ju av bitter erfarenhet att det går så himla fort att alltihopa blir visset och tråkigt. Höststormar, frost, regn och rusk - allt det där är inte långt borta. Jag sparar hellre krutet tills det är tid för vårpyntet istället. Då har man mer möjlighet att njuta av det tycker jag.
Fast lite har jag förstås dekorerat i min trädgård.
 

Men, men den första frosten har redan varit här och nosat.
Årets första bilruta är skrapad i Gyllebo.
 

Dagens citat:
 
Jag är väldigt förtjust i
äkta människor.
Människor som säger
vad de menar och menar
det de säger.
Inget hittepå, inget fluff
och ingen falskhet.
 
Visst är det så sant så. Även om sanningen är obekväm och skaver ibland, så är en lögn mycket värre.
Men det kan vara väldigt svårt att alltid vara ärlig. Att säga sin åsikt eller att såra någon med en obekväm sanning ...
Usch, ja - det där kan jag tycka är jobbigt, för inte vill jag göra någon ledsen. Ändå vill jag vara ärlig. Svårt, eller hur?
 
Jag önskar er en fin måndag och en stor kram.
Annika
 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg