Allmänt

Kvällsvandring vid Knäbäck

Hej hej
I sommar har vi inte varit på min favoritstrand särskilt många gånger.
Mitt älskade Knäbäck!!
Egentligen tycker jag bäst om att åka dit när där inte är så många människor, så därför passar en kvällsrunda i slutet av september mig helt perfekt.
 

Jag och Andréa tog med oss lilla hunden Molly. Bara hon fick följa med, för även hundar behöver lite "egentid".
Havet låg spegelblankt och vackert den här sköna kvällen.
 

Det är så fint när man blickar ut över havet. På backen, till höger om  trappan, ligger det lilla kapellet. Kapellet där jag och Stefan gift oss. Där står också det fina hjärtat som brukar kläs med "blommor och blader" när det vankas bröllop.
Den fina klockstapeln med tuppen i nocken ger en fin siluett med havet i bakgrunden.
Så fint och enkelt, så man nästan tappar andan.
 

Såklart passade jag på att ta lite bilder på Andréa och lilla hunden Molly.
Så söta och gulliga båda två.
 

... och någon bild med Molly ensam framför hjärtat ...
 

Det verkade som svanarna hade något slags möte där i havet vid Knäbäck. Kanske planerade de för en flytt söderut? Eller så vill de helt enkelt bara umgås - trots att de var svanar ....
 

Det är något särskilt att vandra längs med havet. Man tänker så bra där.
Som om hjärnan luftas igenom lite. Bekymmer och tunga tankar blir lite lättare. De liksom flyger iväg ut över havet som såpbubblor och poff - försvinner en smula.
Att bara njuta av den vackra vyn bort mot Stenshuvud, eller vyn mot Vik och Baskemölla.
 

Den här kvällen vandrade vi bort mot Stenshuvud.
Vi tog en liten tur upp i skogen vid nationalparken, där det så lägligt fanns många bra buskar för den kissnödiga tanten ...
 
 
På hemvägen blev lilla Molly så trött i benen. Eller så ville hon helt enkelt bara komma upp i min famn, bara vara nära och mysa lite ...
 
 
Sand, hav och slipade stenar. Det är rena balsamen för själen.
För visst är det vackert med sjöslipade stenar!!
 

Dagens citat:
 
Vandra med människor som
förfriska din själ, som tömmer
dig på stress och fyller dig
med energi.
 
jag vill gärna skriva till en rad till det här citatet - nämligen:
och försök att själv vara den personen för dem du vandrar med!
 
 
Ha en härlig dag. Och tänk på att en vecka går fort - snart är det fredag igen.
Kram Annika
 
 
 
 

Doften av skog, mossa och kantareller.

Hej hej
Alltså det finns inget bättre än att ge sig ut i skogen en tidig morgon.
Och lyckas jag då få med mig två av mina döttrar, ja då är min lycka nästintill total.
Vår tanke var att plocka kilovis med goda svampar den här soliga förmiddagen.
 

Vi packade med oss nybredda smörgåsar med extra lyx som sallad, gurka och annat gott. Vi fyllde en stor termos med rykande het och söt choklad. Såklart fick hunden Johnny också komma med oss ut i skogen denna ljuvliga höstmorgon.
 

Väl ute i skogen knorrade våra magar högt och ljudligt. Det var bara att sparka igång med den goda frukosten vi packat med oss ut.
Och hörrni, det finns ingen bättre krydda än frisk höstig skogsluft. Maten smakar alltid såååå mycket bättre när den äts ute i friska luften.
 

Sedan strövade vi omkring och letade svamp. Med svamp menar jag kantareller, eftersom det är typ den enda sorts svamp jag är helt säker på att jag kan identifiera. Förutom champinjoner då (fast de växer mer i betesmark där det gått hästar och gödslat till trivsam miljö)
 
Amanda var den av oss som tycktes ha de bästa svampögonen för dagen.
 
 
Jag och hunden Johnny hittade inte särskilt mycket kantareller. Inte en enda om jag ska vara ärlig.
Vi ägnade oss mer åt bevakningsövningar.
Johnny som ju är tränad på att observera människor ute i terrängen, markerade duktig var det gick en vandringsled och att det vid ett annat tillfälle var andra svamplockar i närheten.
 
 
Det var helt underbart där i skogen. Jag hittade mängder av annan svamp. Vackra svampar i alla de former och färger ...
Jag hittade röd svamp och grön svamp. Taggig svamp och långsmal svamp. Svamp med vackert mönster och roligt växtsätt. Jag hittade bamsesvampar stora som dassalock ...
Men ingen av dem verkade särskilt god måste jag säga.
 

Annat var det med töserna, de hittade i all fall lite ätlig svampar.
Såklart rensades det mesta ute i skogen, för det har jag fått lära mig att det ska man göra.
 
 
En enda ätbar svamp hittade jag och Johnny. Fast den var så stor så den kunde jag ju nästan bara inte missa. En stor stensopp. Den far full med mask så den fick stanna kvar i skogen, trots att jag var ganska stolt över min fina Karljohan, som den ju också kallas.
 

Finns det något som doftar godare än färska kantareller??
Mmmm ... jag älskar det.
Och det gör nog Amanda också!!
 

Även om vårt svampresultat blev väldigt skralt och fattigt den här soliga dagen, så kände jag mig som en vinnare.
Att få tillbringa en dag i skogen med älskade döttrar och bästa Johnny, är bara bäst!
Egentligen skiter jag i svampen, jag kan köpa billiga champinjoner på ICA, för det tycker jag faktiskt också är väldigt gott.
Tiden med mina nära och kära är det mest värdefulla för mig!
 
 
 
Vi tog vars en kopp varm choklad till, innan vi for hemåt med vårt magra svampfynd.
Vi var ju rika på härliga upplevelser och en mysig förmiddag tillsammans.
 

Dagens citat:
 
Livet är kort;
le ömt mot dem som gråter,
ignorera dem som kritiserar
och var lycklig med dem som är viktiga för dig.
 
 
Nu önskar jag er en underbar dag, och skulle ni lista ut mitt hemliga svampställe så gör det inte mig så mycket - för det är ju inte så väldigt bra ändå.
Ska ni plocka svamp så lycka till!
 
Kram på er
Annika
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En gåtfull morgon.

Gomorron sköna söndag.
Det är något gåtfullt med hösten tycker jag.
Att kunna ge sig ut på morgonpromenader i naturen är den största lyxen för mig.
Tidigt, helst före alla andra.
När dimman ligger trollsk över ängarna. Då är dagen bara min.
Då lever jag.
 

Från träden droppar de största vattendroppar man kan föreställa sig, och det hörs nästan som jag befinner mig i en tropisk regnskog.
Försiktigt bryter solens strålar igenom molntäcket. En nytvättad och fräsch dag är på väg.
 
 
Gässen söker sig återigen till sjön. Vattnet är alldeles stilla och blankt.
Det ser nästan varmt ut, inbjudande.
 
 
En ensam fiskare i sin båt.
Inne i skogen tältar andra som också tycks vänta på fisk.
Jag och hundarna smyger tyst förbi.
 
 
Överallt har svampar poppat upp. Förmodligen inte ätliga, och med säkerhet inte särskilt goda heller.
Men vackra, och det räcker för mig. Ögats fröjd.
 
 
En hoppfull groda trycker i myllan.
Tänk att hoppa fram i livet som en groda.
 

Som vanligt har jag hundarna med mig.
Lilla Molly blir trött och då får hon åka på ryggen.
 
 
Dagens citat:
 
Att ha någonstans
att bo är att ha ett hem;
att ha någon att älska, en familj;
att ha båda, en välsignelse.
 
Hoppas ni får en skön söndag.
Jag ska kanske plocka undan lite runt huset, innan de stora höststormarna kommer. Sätta undan växter för vintervila. Kanske ger jag mig ut på en exkursion ibland höstens senblommande flora.
 
Tack för titten här och kram på er.
Annika
 
 
Visa fler inlägg