Allmänt

Vissa morrnar är vackrar än andra.

Hejsan
Kanske är det för att vintern kändes så lång i år ... kanske är det därför som allting tycks så väldigt vackert och efterlängtat nu.
 
 

Vitsipporna runt sjön slår ut fler och fler för varje dag nu.
Fast  när vi kommer tidigt på morgonen, så har de slagit ihop sina kronblad och inte riktigt hunnit vakna upp till en ny dag. Bara på de soligaste små plättarna har de vaknat upp.
 

Den här morgonen kändes som en saga. Inte en vindpust och redan varmt och ljummet.
Ute vid det lilla näpna huset vid slottet var de i gång med något projekt. Kanske ska det rustas upp, det där lilla gulliga huset.
Vattnet i sjön var blåare än blått!
 

På bryggan nedanför Sjöröds lägerplats stannade vi för att vila lite, jag och hundarna. En lugn stund i solen var min tanke ...
Jag hann inte vända ryggen till förrän Johnny hade slickat ner hela min kameralins med äckligt hunddregel och lilla Molly tagit överbalansen och stått på huvudet ner i vattnet från bryggan.
 

Det var lika bra att bara vandra vidare.
Ramslöksbacken stod frodigt grön. Där trängdes löken tillsammans med både gula och vita sippor. Även någon slags nunneört verkade trivas där i backen.
 

Livet är härligt, även om doften av lök måste vara kväljande för en liten hund.
 

Dagens citat:
 
Det är inte alla som förtjänar
att få lära känna ditt
verkliga jag.
Låt dem kritisera den
de tror du är.
 
Ha en fin kväll och kram
Annika
 
 
 

Vårt gemensamma ansvar.

Hej
En morgon då jag i sakta mak gick min runda runt sjön så kunde jag se hur fint "någon" gjort vid badplatsen här i Gyllebo.
Jag kände djup tacksamhet och bestämde mig för att nästa år, då jag är frisk i ryggen, då ska jag vara en del i detta städgäng.
 
 
Tidigare i veckan kund man följa en debatt på en intern facebooksida, där människor uppmanade "någon" att röja upp då det var skräpigt vid bryggorna och soptunnan var överfull. "Någon" behövde städa upp ...
Jag undrade för mig själv vem de menade att denne "någon" egentligen var ... Kan denne "någon" helt enkelt inte bara vara "jag själv" eller "du själv" ...
För vems jävla ansvar är det att hålla rent i naturen, den natur som är allas vår gemensamma?
För mig är svaret uppenbart! Var och en tar sin egen skit med hem!
 

Men så finns det puckon som inte kan läsa, eller inte ens förstå innebörden av en text.
Den soptunna facebookskrivaren åsyftade var inte en vanlig soptunna, utan en plåttunna avsedd för engångsgrillar. Där kastar man sin grill för att den inte ska riskera att sätta fyr på andra sopor.
Ett tjugotalmeter därifrån står en stor vanlig soptunna, dit man kan gå och kasta övrigt skräp. Ja, om man orkar det förstås...
Ja, jag blir mest ledsen av så nonchalanta människor!
Nu är det städat och snyggt igen.
 

Jag vandrade vidare ut i skogen och den bedårande naturen, fylld av tankar och funderingar.
Den natur som är så sagolik vacker och dit alla är välkomna.
Backen med blåsipporna står nu som vackrast, och det är med glädje jag konstaterar att det aldrig varit så blått i den där backen förut.
 

Dystert kostaterade jag att det för varje år som gått blivit allt grisigare på rastplatserna efter sommarens helger. Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan åka ut i skogen och ha picknick och njuta av den underbara plats som vår svenska natur är, och sedan bara lämna all skit kvar. Värst är de som packar soporna i plastpåsar, knyter och bara gömmer bakom något träd.
Att man förväntar sig att komma till en underbar plats och sedan lämnar den som en soptipp.
De här människorna kunde ju istället åkt direkt ut till Måsalycke (vår lokala soptipp) och ha sin picknick där. De tycker jag.
 

Att plocka upp hundbajs ute i skogen känns direkt onödigt tycker jag. Så länge det inte ligger på vägen eller stigen såklart, för ingen vill väl få det under skon förstås. Sparka ut det i kanten, eller använd en pinne...
Mina hundar är ganska blyga och går långt ut i buskarna, där jag kan lägga en hög löv eller gräs över, så försvinner det som en del av naturen.
Men så finns det de som envisas med att vara ögontjänare och plockar upp bajset i en plastpåse för att sedan kasta i närmsta buske.
Hur tänker man, jag förstår inte??
 

I vår sommarby kom en debatt upp om att det kastades hundbajspåsar i andras soptunnor. Någon tyckte att det var direkt respektlöst ... Var och en får tycka vad den vill om den saken. Jag tar hem mina bajspåsar för att inte göra människor upprörda. Skulle jag däremot hitta skräp eller aluminiumburkar kastade i  vårt fina område, då kastar jag dem obönhörligen i närmsta tunna, för det är faktiskt det som tunnorna är avsedda för. De tunnor som vi inte äger, utan som är avsedda för vår gemensamma renhållning.
Vad jag däremot tycker är respektlöst, är att låta sina stora hanhundar pinka på alla postlådor i vår underbara sommarby. Min Johnnyhund har fått lära sig att sådär gör man inte. Inte heller pinkar man på andras staket, häckar eller husgrunder.
 
 
Jag önskar att vi går en härlig vår till mötes och att vi alla hjälps åt att hålla rent i vår natur.
För vems jäkla ansvar är det?
Ja såklart, det är ditt, mitt och allas!
 
Så vill jag tacka "någon", alltså Östra Vemmerlövs underbara byalag, som gjort vår badplats så fin och redo för en härlig badsäsong.
TACK!!!
 
Dagens citat:
 
Vår vision är ett
samhälle där alla vill göra
rätt för sig. 
//Skatteverkets Hemsida
 
Ja tänk om det verkligen vore så!
 
Ha en fin dag och kram på er alla
Annika (renhållningspolisen i Gyllebo)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En kan inte ersätta en annan.

Hejsan.
Jag vill bara kika in ikväll med lite bilder och tankar som vanligt.
Våren gör sina framsteg för varje dag nu och det är så underbart.
 
 
Det går lite bättre för mig att promenera nu. Tidigare fick jag svanka så väldigt med ryggen och liksom gå och dra in "svansen" mellan benen för att högerbenet inte skulle krampa. Nu går det pyttelite bättre och jag kan mer och mer njuta av naturen igen.
Livet är härligt ändå!
 

I trädgården händer det också saker hela tiden.
Alla vårlökar slår ut en efter en.
 

En dag sa Andréa till mig att jag skulle inte vara ledsen över att hon åkte iväg igen, för snart kommer ju Emmy hem istället ....
Alltså, nej det funkar inte så!!! Inte alls!!
Den ena ersätter inte den andra. I alla fall inte när det gäller mina barn. Emmy kan aldrig någonsin ta bort min längtan efter Andréa, lika lite som Andréa ersätter min längtan och kärlek efter Amanda. Den ena dotter kan aldrig någonsin ersätta den andra
 Var och en har en alldeles särskild plats i mitt hjärta, och de platserna är unika för just dem..
 
Såklart håller jag på att längta ihjäl mig efter Emmy nu. Efter hennes alldeles speciella sätt och kluckande skratt. Älskade Emmy.
 
 
 
 
 
Kvällens citat:
 
Skäms inte över vem du är.
Det är dina föräldrars jobb.
 
Ha en fin kväll.
Kram från en alltid stolt Annika
 
 
 
 
Visa fler inlägg