Allmänt

Vackra Baskemölla

Kära Blogg
För exakt ett år sedan var jag med om ett möte jag aldrig glömmer. Det var världens gulligaste säl, som låg på en sten en bit från stranden. Jag satt där på strandkanten och vi tittade på varandra i nästan en hel timme.
 

Just den här dagen bestämde jag mig för att ta morgonpromenaden vid havet och liksom för ett år sedan blev det en tur ner till Baskemölla. Vi vandrade längs havet mot Simrishamn. Även om dagen var grå, så var det bedårande vackert.
 

Nu är det kanske någon (hoppas jag) som uppmärksammar att jag köpt lite nya reflexattiraljer till Johnny och Molly. Det känns tryggt att vi verkligen syns när vi är ute tidigt i gryningen.
 
 
På ett ställe längs havet är det uppbyggt något konstverk av en massa stenar. Jag vet faktiskt inte riktigt vad det där är, men jag fattar att det ligger ett digert arbete bakom.
 
 
Att sitta på strandkanten och blicka ut mot havet, det är ren och skär meditation.
 

Johnny och Molly tyckte inte att det var särskilt roligt att meditera, i alla fall inte så väldigt länge.
Efter bara en liten stund var de båda i färd med en massa annat.
Jag tror nog att det var Johnny som tog hjälp av Molly med att gräva en skyttegrav, för är man krigarhund, så är man.
 
 
Den här helgen är det nästan fyra år sedan jag och Johnny gjorde oss redo för det stora certprovet på Björka övningsfält. Åhhh, det var en fantastisk helg. Det var tufft och vi sattes på hårda prov.
På facebook skrev jag ett inlägg och mamma Ingrid (vår största supporter som verkligen trodde på oss) kommenterade:
 
Härliga minnen!
Resten av min fredag blev det städning och golvmoppning. Jag har blivit bra på att skjuta upp sådana bestyr, men ibland måste man ju, så är det bara.
Efteråt blev det bus med hundarna i trädgården.
 

Dagens kloka ord:
Alla vi människor har problem, så låt oss glömma illusionen om det problemfria livet och istället hjälpa varandra ha det bra tillsammans.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 

Den ena dagen, den andra lik.

 
... men det är inte riktigt sant - varenda dag har något nytt att bjuda, det gäller bara att öppna ögonen och försöka se det.
 
Hej Kära Blogg
 
Varje dag är naturen oslagbar.
Livet rullar på i sin gilla gång.
Vi traskar fram och njuter i skogen.
 
 
 
Så som den store "King Johnny" gör, så försöker lilla Molly också göra.
 
 
Nu när det blir mörkt fortare om kvällarna blir det mycket mys hemma hos oss, med godsaker och levande ljus.
Det gör denna tiden så härligt mysig. Såklart myser hundarna också och vill alltid ha varsen godsak... eller rättare sagt - Molly vill alltid ha precis den godsak som Johnny har.
 
 
När det inte händer så mycket i mitt eget liv så blir jag så glad över allt som mina döttrar gör...
 
Amanda som kämpar på med sin skola. Det är tidiga morgnar och sena kvällar, men hon tröskar på och har fått högsta betyg på proven. Härligt min tjej. Jag bara visste att du skulle fixa detta med glans.
Emmy lever loppan i Australien och sista livstecknet tyder på att det nu är hårfärgning som står på schemat. Älskade unge, du behöver inte göra dig så söt, du ska ju ändå inte träffa någon kille där!!!
Andréa pluggar på inför slutspurten och hörs inte mycket av. Men igår kom ett meddelande på telefonen som fick glädjetårarna att spruta. Älskade unge, vad har du nu hittat på?
Jag längtar efter er alla så jag kan dö, men jag vet att ni har det bra och då är det bra.
 
 
Dagens kloka ord:
Bränn de fina ljusen, använd dina finaste lakan, bär dina finaste underkläder, spara dem inte till ett speciellt tillfälle. Varje dag är speciell."
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 

Lilla Loppan Löper.

Kära Blogg
Min lilla valp börjar bli en stor flicka nu. Jag är ganska säker på att den lilla skruttan löper för första gången.
Det är ett ihärdigt slickande, kissande på varenda liten grästuva och rena fjortisfasonerna när Johnny är i närheten. Att försöka träna lydnad med Molly nu är som att dressera en groda.  Det verkar som alla hennes hjärnceller är i oordning, hullerombuller.
Härligt, roligt och utmanande har vi det ändå på vår runda.
 
 
Det är svårt att vara så bestämd och konsekvent som jag förutsatt mig för att vara, när Molly är som värsta charmtrollet. Sitt, stanna kvar ... det betyder just stanna kvar och inte smyga fram fyra meter när jag vänder ryggen till. Nåja, hon blir väl sig själv igen och till dess undviker jag bara konflikter och har en massa skoj istället.
 

Den här dagen var det dags att ta bort stygnen på Johnny. Han var såklart i sjunde himmeln. Det finns ingen som Johnny älskar så mycket, som veterinär Per. Per själv är lite blygsam och tyckte nog att han kunde vara lite mindre populär. Men stygnen gick plättlätt att ta bort, Johnny stod still som en stjärngosse på lussemorgonen och skötte sig överväldigande bra. Lilla trollungen Molly var också med den här dagen. Någonting har smittat av sig på henne, för hon var lika spralligt glad över att få träffa Per, och krumbuktade sig alldeles förfärligt mycket, trots sprutor och hårdhänt hantering.
Det blev ett pass till henne också, så vi kan resa över sundet och hälsa på vår älskade Andréa. Lilla Molly har två mjölktänder kvar som inte bör vara där. Vi ska försöka att under lokalbedövning och lugnande medel försöka ricka ut de små rackarna på henne. Men det blir en annan dag.
En hälsning från veterinär Per till hans blivande kollega skulle jag också framföra.
 
På hemvägen stannade vi till hos mamma Ingrid och la ett hjärta vid hennes sten.
Nu har du det fint mamsen, nu när det snart är sådan där spöganatta ... skojade bara, jag vet nog gott att du inte riktigt gillade det här med Halloween på Allhelgona helgen.
 
 

Jag måste tacka min lilla dotter Emmy, för alla livstecken som kommer från Australien.
Det är så gott att se att hon har de bra och att det tillslut blev ett kängurumöte. För när man är i Australien, då hör det liksom till att man sett detta djur och inte sprungit och yrat på fel ställe.
Kram på dig min söta dotter.
 
 
Dagens kloka ord:
Erfarenhet är för människan vad årsringarna är för trädet.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
Visa fler inlägg