Allmänt

Tredje tösen drar ut i världen ...

Hej hej
 
I förra veckan var det dags för mig att ta ännu ett avsked. Det var min mellandotter Amanda som var redo för 3 veckors semester.
Åhhh vad jag unnar henne den här ledigheten. Hela sommaren har hon jobbat och slitet istället för att ta ut sin semester.
Såklart var det var med glädje jag tackade ja till förfrågan om att vara hundvakt. En hund mer eller mindre liksom ....
 

Först gick deras färd till Tyskland, där Amandas svåger, Joel Eriksson, körde en finaltävling i formel 3. Han gjorde en grym helg med en första plats på prispallen.
Totalt slutade han som silverpristagare i hela formel 3:s europamästerskap.
Ett stort grattis Joel.
För er som vill läsa mer om Joel Eriksson och hans formelracing, så hittar ni hans sida här.
 
(bilder nedan är tagna av Mattias Persson. Han är tidernas bäste motorsportfotograf och reporter, och så tycker jag framförallt att han är den gulligaste av dem alla!!)
 
 
 
 
Amanda och Snowie kom hit en kväll förra veckan.
Jag bjöd på enkel kvällsmat, bestående av ostgratinerade smörgåsar och tomatsallad.
 

Sen var det dags för avskedet. Hejdå och goodbye.
Det stor pusskalaset utbröt på mitt köksgolv. Det finns nog ingen liten hund som är så bra på just pussar, som Amandas lilla "Snö".
 

För en kort stund var jag den ensammaste mamman i hela vida världen. Ja, det tyckte jag i typ två minuter innan verkligheten kallade på mig igen. Och med verkligheten menar jag de fyra hundar som såklart kräver sin passning. Och jag älskar det!
 

Att passa ytterligare en liten hund på 2 kilo är inte särskilt betungande. Inte mer än det ansvar det såklart medför att se efter någon annans dyrgrip.
 

Särskilt när min man varit på älgjakt i Småland, så har det varit mysigt med alla de tre små hundarna liggande tätt intill mig i sängen.
Ja det vill säga ända tills jag insåg att det var mer än hundar jag hade i sängen ....
Johnny var oskyldig eftersom han alltid föredrar att tillbringa natten i sin egen säng i tvättstugan.
 

Nu brukar de små hundarna inte få särskilt mycket fästingar och såklart behandlas de alla i förbyggande syfte.
De i familjen som drar till sig mest av det blodsugande spindeldjuret är jag själv, katterna och hunden Johnny. De av oss som vistas mest i skog och mark alltså.
 
Nu vill jag önska Amanda och Jimmy en underbar resa till Karibien.
Jag hoppas ni får njuta av sol och bad och får rå om varandra riktigt mycket ♥
 
-Kanske får ni tillbaka er lilla hund till julhysterin drar igång ...
 
 
Dagens citat:
 
Jag ÄLSKAR de
människor som säger
till en:
"hör av dig när du kommer
fram, så jag vet att du är
välbehållen."
 
Ha en fin dag alla människor där ute,
och var rädda om er alla mina små töser runt om i världen - skriv när ni är framme som vanligt!.
Kram Annika
 
 
 
 

Borrbystrand och en åksjuk liten hund

Gomorron.
Njuter ni av hösten? Det gör jag.
I förra veckan när det var lite sämre väder åkte jag med hundarna till Borrbystrand. Tidigt en morgon innan alla andra hunnit vakna.
Jag älskar att gå vid havet när det är mulet och lite sämre väder. Hela naturen är så mäktig och pampig då.
Och så får man rå om alltihopa själv för en stund.
 

Ända sedan jag fick lilla Lykke som liten valp har hon blivit rejält åksjuk. Trots att jag övat med henne under lugna förhållanden så blir hon alltid kräkig.
Och såklart skulle hon bli sjuk även idag, lilla stackaren.
 

Trots att hon får ligga tät intill tuffingen Molly så kommer illamåendet som ett brev på posten.
Och trots att jag stannade och luftade henne flera gånger så kom frukosten upp på en grusväg i Hilleshög.
 
 
Efter några stopp var vi så framme vid havet.
Där på Borrbystrand var det en ljuvlig morgon. Lite strandblommor sken upp i sanden. Uppe vid ålaboden lyste ett litet träd i färgsprakande höstfärger.
 
 
Det var ett härligt ljus på stranden, som gav morgonen en känsla av att vara lite mjukare, utan så vassa kanter. Lite som om att allt var inbäddat i bomull.
Och det tror jag vi behöver lite mans, en lite mjukare tillvaro ibland.
 

Den här morgonen såg allt ut som om det var målat i akvarell.
I de ljuvaste pastellfärger man kan tänka sig.
 
 
Lilla Lykke piggade på sig rejält, även om jag såklart kunde se att hon var lite påverkad av sitt illamående i början.
 

Johnny och Molly var mer uppspelta än någonsin. De båda hade inte tillstymmelsen till åksjuka eller illamående.
Särskilt lilla Molly var på topp den här sagolikt vackra morgonen.
 
 
Vi vandrade längs havet en bra stund innan vi åter vände kosan och styrde mot bilen igen.
Då hade havets fåglar börjat vakna och var i full färd med att inta sin frukost bland all tång i strandkanten.
 

Ett par joggare med sina hundar dök upp och vi tog några sista bilder innan vi var redo för hemfärd.
Lilla Lykke sov ganska gott hela vägen hem. Med en tom mage kändes det lite bättre att åka bil.
 
 
Såklart fick Lykke lite ny mat när vi varit hemma ett tag och sedan slocknade hon bredvid sin bästis.
Om någon har tips eller trix på vad som kan hjälpa vid åksjuka så tar jag tacksamt emot allt som kan hjälpa henne.
Det här handlar inte ett dugg om rädsla, utan rätt och slätt om att hon blir sjuk av bilens rörelse.
 
 
Dagens citat får komma från Tage Danielsson idag:
 
Om världen vore liten
så tog man väl en skyffel
och mocka undan skiten
och grävde fram en tryffel.
 
Jag önskar er en fin dag, och har ni möjlighet så kliv upp ur sängen lite tidigare och besök naturen en stund.
Kram Annika
 
 

Lika barn leka bäst.

Hejsan
Stämmer det egentligen? Det där med att man ska vara lika för att passa ihop.
Nja jag vet inte det riktigt.... det ligger kanske lite klokskap i det där...
Men det har ingenting med kärlek att göra. För kärlek kan uppstå mellan precis vem som helst...
Lika eller olika - det spelar ingen roll! Är man kär så är man!
 

Att lilla hunden Lykke älskar den stora svarta hunden Johnny, ja det råder det inga som helst tvivel på.
Hon fullkomligt dyrkar honom. Hon ser alltid till att vara där han är. Och jag misstänker att den där kärleken är ömsesidig.
 

Trots att Johnny är det största matvrak som Gud har skapat, och tillika en lömsk tjuv då ett tillfälle ges, så skulle han inte drömma om att stjäla maten för just lilla Lykke. Han har en väldig respekt för henne när det handlar om måltider. Ofta ligger han tätt intill henne när hon äter och får sig då och då ett argsint tjuvnyp i ena mungipan. Han kniper bara lätt ihop ögonen och står ut. Han är nöjd bara han får ligga nära och känna doften av hennes mat.
 
 
 Men så händer det att lilla Lykke vill mer. Mer än vad Johnny är karl till ....
Kanske tänker han då i sitt stilla sinne:
."auu nää for bövelen, nu får du vell tölla di lid kvinga"
 
(det är skånska och betyder väl ungefär: "ta det nu varligt min lilla duva")
 
 
Ja, när det kommer till hundavel så tycker jag att "lika barn leka bäst".
 
Frost och höstpynt
Jag tycker att det är så fint när man höstpyntar i sin trädgård. Ändå begränsar jag mina inköp av ljung och andra vackra höstblommor. Jag vet ju av bitter erfarenhet att det går så himla fort att alltihopa blir visset och tråkigt. Höststormar, frost, regn och rusk - allt det där är inte långt borta. Jag sparar hellre krutet tills det är tid för vårpyntet istället. Då har man mer möjlighet att njuta av det tycker jag.
Fast lite har jag förstås dekorerat i min trädgård.
 

Men, men den första frosten har redan varit här och nosat.
Årets första bilruta är skrapad i Gyllebo.
 

Dagens citat:
 
Jag är väldigt förtjust i
äkta människor.
Människor som säger
vad de menar och menar
det de säger.
Inget hittepå, inget fluff
och ingen falskhet.
 
Visst är det så sant så. Även om sanningen är obekväm och skaver ibland, så är en lögn mycket värre.
Men det kan vara väldigt svårt att alltid vara ärlig. Att säga sin åsikt eller att såra någon med en obekväm sanning ...
Usch, ja - det där kan jag tycka är jobbigt, för inte vill jag göra någon ledsen. Ändå vill jag vara ärlig. Svårt, eller hur?
 
Jag önskar er en fin måndag och en stor kram.
Annika
 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg