Allmänt

Klädd i grönt igen.


Hejsan.
Äntligen!!!
Äntligen kände jag mig redo att hoppa i uniformen igen och ge mig iväg på tjänstehundsträningen.
Och ni kan ju gissa hur glad hunden Johnny var den där morgonen.
 
Och vi fick en toppendag - som alltid.
Vi samlades ute på ett fält på Revinge. En ensam sko ... ko menar jag såklart .... strövade runt och gjorde förvillande kospår  på vår tilldelade spårmark den här dagen.
 
 
Den här gården har säkerligen fått utstå ett antal krig i sina dagar. En gård som tagits i besittning, som bevakats och som förmodligen varit med om det mesta vad det gäller försvarsövningar.
Här samlades vi, en massa hundar och hundförare den tidiga söndagsmorgonen.
 

Morgonen bjöd på ett ljummet sommarregn, men ganska snart klarnade det upp och solen sken över oss resten av dagen.
I våra bilar väntade hundarna tålmodigt på sina uppgifter.
 
 
Morgondagens generation
Under tiden som dagens uppdrag delades ut så stiftade vi bekantskap med nästa generation patrullhundar.
Alltså, man dog ju nästan "sötdöden" när de här båda juvelerna tultade ur sina bilar.
I ärlighetens namn ska jag nog berätta att den ena inte alls kommer att blir en försvarsmaktshund utan en jakthund. Men grönt som grönt, och det viktiga är att små hundar skaffar sig ett jobb!
 
 
På militärövningar så tränar vi ofta på att kunna försvara oss och vårt land i händelse av ett krig.
Förmiddagens krig utkämpades till stor del mot mygg och flugor.
Herrejisses vad vi fick kämpa. Jag kan inte påminna mig om att jag någonsin varit med om värre motstånd.
 

Men ute på fältet blåste våra motståndare all världens väg och vi fick en fantastisk dag.
Ett stort tack till våra alltid så engagerade hundbefäl och tack alla gröna vänner för en toppendag.
 

På kvällen väntade middagen färdiggrillad och klar.
Trött, skitig och såå nöjd sjönk, jag ner sidan om Emmy för att visa bilderna på de sjukt många flugorna.
Småhundarna slogs om min uppmärksamhet medan Johnny la sig i skuggan och såg nöjd och smått kaxig ut.
 

Dagens citat:
 
Krig uppstår ur två små ord.
Ditt och mitt.
 
Ha en fin dag och kram på er
Menige Annika
 
 

Nysilad saft och en bukett trädgårdsblommor

Hej hej
 
(Det här inlägget innehåller affiliatelänkar) 
 
 
Alltså kolla den här färgen på min nysilade saft!!
 

För mig är det de små enkla sakerna som gör mig lycklig på sommaren. Att sila sin egenhändigt gjorda saft eller bara att ströva runt i trädgården med en liten sax och klippa sig en bukett blommor i blandad kompott.
Det finns ingenting vackrare.
Jag älskar min lilla Äng, min lilla Klongvas!
 

Min flädersaft med jordgubbar i blev himmelskt god. Mmmm ...
Nu har jag en god saft gömd  i frysboxen och några flaskor i kylen.
Att förvara en del av saften i frysen är nog bra, den verkar ha en försvinnande åtgång annars...
 
Men även en ny sats vanlig flädersaft står och gonar till sig.
Så enkelt och så gott.
Det blir härligt att servera mina midsommagäster något läskande och gott.
 
 
 
 
Just nu sitter jag och kikar på mobilskal för att klickar hem ett nytt fodral till min mobil. Jag köpte en ny mobiltelefon i våras. En Samsung av modellen större och ännu har jag inte riktigt vant mig vid storleken. Allt som oftast åker luren i backen och riskerar att skadas. Skal behövs, det är ett som är säkert.
Men det måste ju matcha till min egen somriga stil i semestern tänker jag.
Och mer sommar än så här blir det ju inte....
iDeal of Sweden.
 
 

Just nu finns en hel kollektion fantastiska skal hos iDeal. Med koden SHOPNOW får man 20%rabatt.
Underbara färger och mönster allihopa, så jag måste ju slå till.
 
 
 

This post contains adlinks from Adviral



1. HERE / 2. HERE / 3. HERE / 4. HERE / 5. HERE

 

Det finns även någonslags mojäng att sätta på baksidan som ser ut att göra det lättare att greppa om åbäket. Jag tror att jag även måste ha någon sådan grej. Som en slags livlina till telefonen. Jaja .... jag får kolla. Jag har redan krackelerat två plastskydd som ska se till att skärmen inte repas. Min nya telefon lever verkligen farligt.

Vill ni också kika på skyddsanordningar till era telefoner så kan ni kolla här.

 

 

Kvällens kloka ord:

 
Tar man sig vatten över huvudet,
rinner det ner längs ryggen.
 
Ha det bra och njut av livet mina vänner.
Kram Annika
 
 

En fripassagerare på ryggen.

Hejsan
Ni vet ju redan att jag älskar att vandra med mina hundar. Varje morgon blir det antingen en lite större runda runt sjön eller en lite mindre tur ner i skogen. Men det blir nästan alltid en runda - varendaste dag.
Så är det för de flesta hundägarna, oavsett väder så måste man ju ge sig ut.
 
 

Min hundar älskar de här rutinerna. Dröjer det för länge på morgonen innan vi kommer iväg ut i skogen, så terroriserar de mig alla tre. De små hundarna biter mig i hälsenorna och den stora Johnnyhunden psykar nästan ihjäl mig.
Och visst är det ljuvligt när vi väl kommer ut i skogen.
 
 
Alla mina hundar älskar de här promenaderna, men lilla svart Molly är lite speciell. Hon har fått för sig att hon ska bli buren sista biten hem. Det kvittar om vi går en lång vandring, eller bara en kort sväng ner i skogen. Så fort hon märker att vi är på väg hem så ska hon bli buren och kan inte längre gå på sina egna ben.
Det gick så långt att jag fick skaffa en särskild ryggsäck att ha henne i. Även om hon bara väger några kilo, så var det ganska jobbigt att konka på henne i längden.
Nu åker hon med glädje där i sin ryggsäck när hon känner på sig att vi kommit halvvägs på vår tur.
Lilla tokiga Molly.
 

Johnny och Lykke kan nästan gå hur långt som helst.
Egentligen skulle Johnny vilja stanna en stund vid badplatsen och ta sig ett dopp. Inte något sådant där vanligt halvgalet retrieverplask som är typiskt för hans ras. Nej, Johnny tar sig mer små nätta kärringdopp i kanten, då han bara sänker sig sakta ner i vattnet.
Men nu är det hundförbud vid bryggorna, så vi får vackert trippa förbi utan att  så mycket som blöta tassarna där.
 

 
Fast en gång fick jag göra ett undantag vad det gäller det där badförbudet. Den gången märkte jag att Johnny blev slö och konstig av det kvava klimat och den åskluft som rådde. Precis när vi passerade badplatsen var han väldigt påverkad av värmen, och jag beslöt att låta honom svalka av sig för att överhuvudtaget orka gå hem. Vid badplatsen var inte en enda människa den tidiga morgonen, inte mer än en kvinna som tittade till så allt var i sin ordning borta vid bryggorna. Hon var långt ifrån oss så jag tänkte att henne skulle jag i alla fall inte störa ... men jag hade fel... kvinnan i fråga skrek och gastade under tiden som hon kom rusande mot mig. Hon var röd i ansiktet som en tomat och röt att jag borde respektera reglerna.
Den gången bad jag bara om ursäkt och släpade Johnny med mig därifrån. Under tiden fortsatte hon att skälla och gapa långt efter mig.
Det finns tillfällen då nöden inte har någon lag, det här var ett sådant tillfälle, och det borde jag ha upplyst henne om. Att inte göra vad jag kunde för min hund när han blev dålig hade varit ett betydligt värre brott än att beträda en folktom badplats med honom.
Särskilt principfast var hon inte heller den ilskna kvinnan, för på kvällen då det vankades Allsång vid sjön, då såg hon plötsligt mellan fingrarna på alla små knähundar som plötsligt tilläts att vistas där....
 
 
 

Jag älskar när jag kan locka med mig min dotter Emmy på rundan, som jag lyckats med här.
Det är också hon som knäppt de foton där jag är med. Härligt att ha lite sällskap. Det tycker både jag och hundarna.
 

Väl hemma igen så var lilla hunden Molly pigg som en mört. Fast det är ju egentligen inte så konstigt för hon har ju suttit på min rygg och vilat sig i form.
 

Dagens citat:
 
Livet är så härligt att leva,
bara man har tillräckligt svag
karaktär för att njuta av det.
 
Ha det gott och kram på er.
Annika
 
 
Visa fler inlägg