Allmänt

Mitt Juni 2018


Mitt Juni - ja "mitt juni" känns verkligen som om det varit MITT.
Juni är min månad och i år har den varit fantastisk.
Jag blev nästan lika mycket gratulerad som när jag fyllde 50, fast det i år var så ojämnt det bara kan bli..
Vädret har varit rakt igenom toppen. Alltså såååå ljuvligtl
Jag har njutit av naturen, av skogen, av havet, ja, jag har njutit till fullo av själva livet.
Jag har fått träffa vänner som jag inte sett på mycket länge. Vänner som tillfört mig så väldigt mycket, och för det är jag så tacksam. Kusiner som jag inte träffat sedan barnsben. Personer som jag ska lägga mig vinn om att inte förlora.
Jag har bakat och saftat och jag har njutit av en massa goda smaker och dofter som hör årstiden till.
Jag gick mot ALS, för att samla pengar till forskningen och för att minnas en älskad kusin.
Och såklart har jag gjort mamma Ingrids gravsten ren som jag utlovade vid förra månadsummeringen.
 
Nu hälsar jag Juli välkommen. En månad som jag inleder i ett annat land och en annan världsdel. Och det ska bli så spännande!
Sedan kommer jag kanske hem lagom till det är marknadsdags här på Österlen. En marknadsvecka som för många av oss Österleningar är väldigt viktig ...
Och kanske är det som de äldre alltid sa här på Österlen - "sedan marknaden är över, då är sommaren slut"...
 Ja vi får allt se det där, vips har vi kanske hösten här...
 
Note myself: det går bra att skippa städningen inomhus halva sommaren - ingen bryr sig ändå - och när man sedan kör på med dammsugaren och det rasslar i röret, jädrar vad det känns kul att städa då. Värt att  lägga på minnet till kommande år.
 
Så var det min löpning då, som inte har gått så bra. Ryggen fick en formsvacka och jag har stundom haft ganska ont igen. Men 2 mil blev det i början av Juni. Kanske packar jag ner joggingskorna och springer lite i en annan del av världen.
 
Så måste jag ju påminna om den roliga takpannan. Den där som grabbarna hittade med de vulgära könsorden inristade på baksidan innan den var bränd. Inlägget hittar ni här.
 
 
 
 Ha det gott och njut av sommaren, ät kanelbullar och var snälla.
Kram Annika
 
 
 
 
 

Mitt Maj 2018

 

Mitt Maj - har varit fantastiskt!
Den varmaste maj månaden i mannaminne.
Sakta, sakta har mitt diskbråck börjat läka.
Från vinter gick vi direkt till sommar och naturen exploderade.
Stefans fot blev förvisso sämre och sämre, men nu tror vi att en operation är nära. Försäkringskassan fortsätter att förnedra, jag fortsätter att skriva långa brev. Stefans kortisondos minskade och jag la märke till hur mycket starkare han trots allt verkade känna sig.
Jag kände mig fylld av energi och lycklig, sådär som man känner sig när man varit sjuk en längre tid och det äntligen ljusnar.
Jag åkte till en plats jag aldrig varit på förut. Jag träffade människor jag aldrig förut mött. Jag vågade och fick en fantastisk upplevelse och nya vänner. Tack till Sallys Hus i Örebro och alla ni andra som var där.
Nu hälsar jag juni månad välkommen. Min egen månad. En månad då en älskade dotter återvänder hem. En månad då jag ska träffa släktingar jag inte sett på länge. Jag ska hedra en älskad kusins minne, genom att gå för livet och mot fucking ALS... hoppas vi blir många i Simrishamn den 24/6...
 
Note myself: köp en liten flaska "Grönfri" och gör ren mamma Ingrids gravsten.
 
Löparstatistiken: 6 kilometer som avslutades med att jag snubblade och for på näsan i ramslöksbacken ... sen vågade jag inte prova mer ... men nu jäkelen är det snart dags ... hej juni - nu kommer jag springande tillbaka!
 
Ha det fint.
Kram Annika
 
 

Mitt April 2018


Mitt april har bjudit på ett kärt återseende ... en alldeles för kort vecka där jag tog tillvara varenda sekund med min äldsta dotter och hennes kompisar
 
Mitt april har även gett mig tillbaka tron på min egen kropps förmåga att läka sig själv. Jag fick uppleva en av de värsta smärtor i livet, men hade turen att till sist få en förstående läkare som verkligen ville hjälpa. Sakta blev jag mer och mer rörlig och därmed blev smärtan lättare att bemästra och min vardag blev lite mer normal igen.
Samtidigt drabbades Stefan av en fotskada som fort försämrades och en "förnedringskassa" som nekade honom sjukskrivning och istället hänvisade till Arbetsförmedlingen. Jag fick insyn i hur sjukt vårt svenska sjukskrivningssystem är.
 
Jag fick mer än en gång sända en tacksamhetens tanke till våra duktiga säljare på Länsförsäkringar, för att de varit noga med att ge oss ett bra skyddsnät. Utan det så hade vi nog varit lämnade åt råttorna ...
 
Jag åkte på en resa till Budapest med en kär vän, där jag samlade skön energi och hade riktigt roliga dagar.
 
Nu hälsar jag maj månad välkommen. En månad då jag ser fram emot att få träffa nya spännande kvinnor på en bloggträff, en månad då jag hoppas Stefan får sin fot opererad, en månad då vi pekar finger åt fk och visar att vi kan fixa livet ändå, en månad då jag kanske, kanske kan flyga en snabbis till Canada ... men bara kanske ... Välkommen maj.
 
Note myself: Tänka på var jag lägger min röst i höstens val ...
 
Löparstatisktiken ligger även denna månad på 0 kilometer. Trots det har jag lyckats göra mig av med de tre överflödskilona som helt fräckt smög sig på under vintern.
 
Ha det fint
Kram Annika
 
 
 
Visa fler inlägg