Allmänt

En helt vanlig måndag.

Kära Blogg
Så var det måndag igen. Borde måndagar inte vara frivilliga egentligen?
Eller så skulle man vara en hund eller en katt helt enkelt!
 

Min dag började med en skön springrunda runt sjön. Inte alls så fort som förr, men ett jämnt tempo som fick igång min endorfinproduktion. Ljuvligt.
Jag kände mig påtänd hela förmiddagen!
 
 
Ytterligare en runda i skogen blev det med hela "gänget hund". Sedan bröt Johnny mot alla husets regler och kröp upp i sängen till Emmy. Att han visste att det hela var väldigt förbjudet, ja det kan man ju tydligt se på hans speciella min.
 


Efter frukosten packade Emmy ihop sitt lilla bohag och flyttade till Gårdlösa igen. Jag tackade för hennes sällskap den här veckan och hoppas såklart snart få höra Volvon komma dånande genom sommarbyn igen. Nu är det inte själva Volvon som dånar, utan ljudanläggningen i bilen som ständigt är på högsta volym. Det är då märkligt vad ungdomar har dålig hörsel nuförtiden ...
 

Sedan infann sig ett lugnt i huset. Jag jobbade och alla hundar vilade sig på sina favoritplatser.
 

Men säg det lugn som varar ... Molly lekte akrobat. Lykke ställde till oreda med toalettpapper igen och mellan varven var här fullt slagsmål. Ingen ro och ingen vila alltså.
 

Dagens råd:
Det finns två regler för
att lyckas:
1. Avslöja inte allt du vet.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 

En söndag i lugnt tempo.

Kära Blogg
Min söndag bjöd på en dag då jag nästan var smärtfri!! Med smärtfri menar jag att det "bara" kändes som sådan där träningsvärk man får när man gjort ett dunderträningspass som kroppen inte är van vid. Den där smärtan som känns varje gång man rör sig, fast hjärnan säger att den är av godo, så därför känns det helt ok .... ungefär så kändes det den här dagen. Jag svävade runt lite extra .... ja till och med hundarna svävade kändes det som.
 

Stefan var ute med sina jägarkompisar den här dagen och jag tycker allt att det är lite konstigt att sådana där moderna jägare måste köpa sin korv i affären. Jag tycker mer det skulle vara som fiskarna ... egen fisk på grillen liksom.
 

Jag håller på att välja ut fotografier och redigera dem för att göra 2016 års fotoböcker. Jag har kommit till maj månad. Underbart. Tänk allt detta fantastiska som naturen kommer att bjuda, allt det har vi nu i vänten. Här kommer några smakprov på bilder som får vara med i mina böcker.
 

Sen kom Stefan hem och ordningen var återställd. Han i soffan och jag vid spisen.
 

Dagens vackra ord:
Vem som helst kan älska en
ros, men det krävs mer för att
älska ett löv. Det är vanligt
att älska det vackra, men
det är vackert att älska
det vanliga.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 

Body Worlds Hälsa - naknare än nakna.

Kära Blogg
Jag vill börja med att VARNA! Om du känner att du är en person som inte vill se döda människokroppar på bild, eller är känslig över huvudtaget ... sluta då läsa mitt inlägg nu!
Jag har varit på Body Worlds utställning i Malmö, och där för andra gången i mitt liv sett den alldeles fascinerande mässan om vår människokropp gjord på riktiga donerade människokroppar. Men mer om det längre ner.
 
Först lite hundsnack ... 
Jag har haft en tredje liten pomme här på besök. Lilla Snowie.
Det blev triss i färger och stort A i uppförande.
 
 
Det var en frusen lördagsmorgon jag vaknade upp till.
 

Så var det dags för Body Worlds utställningen i Malmö. För andra gången fascinerades jag över våra kroppars otroligt snillerika sammansättning. Hur allt är uträknat och hur allt bara fungerar inne i oss alla. Oavsett hur vårt yttre ser ut och hur vi är formade, så är alla våras kroppar så oerhört fantastiska. Vi alla borde älska dem precis så som de är. Vi borde vårda och sköta våra fina, underbara kroppar, så de fick de bästa förutsättningar att ge oss alla det liv vi är skapta för
Älskade kropp ♥
 
Nu följer en rad fotografier från utställningen. Dessa bilder har jag frågat och fått tillåtelse att ta.
Kram och Hejdå till er som inte är intresserade.
 

Eftersom jag själv går med ständig nervsmärta i länd/höft och ljumskar, la jag lite extra tid på att granska det otroliga spindelnät av nerver som strålar ut från ryggraden, genom bäckenet och ner i benen. Särskilt den stora ischiasnerven la jag märke till. Så mycket tjockare än vad jag hade föreställt mig. Inte konstigt att det gör rejält ont mellan varven ...
 

En avdelning handlade om stroke och alzheimers sjukdom. Särskilt berörd blev jag av Ronald Reagans öppna brev till sina landsmän. Inte visste jag att han var en av de som drabbats av denna sjukdom.
 

En annan intressant avdelning för mig var den om njurarna och vårt urinvägssystem.
 

Matsmältningssystemet var också en avdelning som fångade mitt intresse lite extra.
 

Att få möjlighet att kika in i en människokropp såhär är så väldigt intressant tycker jag. Det är något vi alla bär med oss, men sällan skänker en tanke på. Det ska bara fungera, tycker vi.
Utställningens sista avdelning visar en skivad människokropp, där man förbluffas över hur allting kan få plats. Så fiffigt uträknat på millimetern. Amanda kommenterade det hela med att häpet utbrista, "jag fattar inte hur en hel pizza ibland kan få plats"!!
 
Den mest fantastiska avdelningen var den om vår skapelse. Där fick man se foster och babysar i alla fosterstadier upp till 7 månaden. Detta ville jag dock inte fotografera, utan det tog jag tyst och stilla, med förundran och vördnad inför livet, bara tacksamt del av. 
 

 
Mer om mässan kan man läsa här:
 
Efter det var jag och Amanda vrålhungriga.
Det blev Jensens Böfhus och sedan shopping på Emporia.
Med en nyinköpt 70-tals utstyrsel i riktig Nalle Puh stil hyllar jag livet och min underbara kropp.
 
 
.Dagens tänkvärda:
Om hundra år kommer
Facebook vara fyllt av
döda människor.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
Visa fler inlägg