Allmänt

Mitt Juni 2018


Mitt Juni - ja "mitt juni" känns verkligen som om det varit MITT.
Juni är min månad och i år har den varit fantastisk.
Jag blev nästan lika mycket gratulerad som när jag fyllde 50, fast det i år var så ojämnt det bara kan bli..
Vädret har varit rakt igenom toppen. Alltså såååå ljuvligtl
Jag har njutit av naturen, av skogen, av havet, ja, jag har njutit till fullo av själva livet.
Jag har fått träffa vänner som jag inte sett på mycket länge. Vänner som tillfört mig så väldigt mycket, och för det är jag så tacksam. Kusiner som jag inte träffat sedan barnsben. Personer som jag ska lägga mig vinn om att inte förlora.
Jag har bakat och saftat och jag har njutit av en massa goda smaker och dofter som hör årstiden till.
Jag gick mot ALS, för att samla pengar till forskningen och för att minnas en älskad kusin.
Och såklart har jag gjort mamma Ingrids gravsten ren som jag utlovade vid förra månadsummeringen.
 
Nu hälsar jag Juli välkommen. En månad som jag inleder i ett annat land och en annan världsdel. Och det ska bli så spännande!
Sedan kommer jag kanske hem lagom till det är marknadsdags här på Österlen. En marknadsvecka som för många av oss Österleningar är väldigt viktig ...
Och kanske är det som de äldre alltid sa här på Österlen - "sedan marknaden är över, då är sommaren slut"...
 Ja vi får allt se det där, vips har vi kanske hösten här...
 
Note myself: det går bra att skippa städningen inomhus halva sommaren - ingen bryr sig ändå - och när man sedan kör på med dammsugaren och det rasslar i röret, jädrar vad det känns kul att städa då. Värt att  lägga på minnet till kommande år.
 
Så var det min löpning då, som inte har gått så bra. Ryggen fick en formsvacka och jag har stundom haft ganska ont igen. Men 2 mil blev det i början av Juni. Kanske packar jag ner joggingskorna och springer lite i en annan del av världen.
 
Så måste jag ju påminna om den roliga takpannan. Den där som grabbarna hittade med de vulgära könsorden inristade på baksidan innan den var bränd. Inlägget hittar ni här.
 
 
 
 Ha det gott och njut av sommaren, ät kanelbullar och var snälla.
Kram Annika
 
 
 
 
 

När olyckan är framme.

 
Hejsan.
Sådär är det varje sommar tycker jag. Att det händer någon liten olycka eller skada med hundarna. Ungefär som när barnen var små.
Nästan varje sommar så har det varit stora hunden Johnny som dragit på sig klokapselskador. Ett tag trodde jag nästan att han hade en sjukdom som gjorde att så många av hans klokapslar fick opereras bort. Men i år tycks läget vara ganska lugnt med Johnnys tassar och klor.
Istället var det minstingen i gänget som råkade slå sönder en klo. Lilla söta Lykke.
 
 
Lilla Lykke är ett yrväder utan dess like. Hon ska alltid vara med där det händer saker. Hon trivs liksom bäst där det stormar som mest. Ju mer fart, ju bättre trivs Lykke.
 
 
I början var jag livrädd när hon och stora hunden Johnny sprang sida vid sida och busade.
Johnny med sina 38 kilo och Lykke med sina drygt 2 kilo. Men Lykke har lärt sig att vara försiktig och Johnny tar nog också lite hänsyn till henne.
 
 

Hur det riktigt gick till när Lykke skadade sin klo, det vet jag förstås inte riktigt.
Men det var i all upphetsning över att mina döttrar kom hem från stranden som Lykke plötsligt såg olycklig ut och satt med tassen upp och en klo dinglande rakt ner.
 
Hon är så snäll och tålig min lilla Lykkohund. hon lät mig kika på tassen och försiktigt pillade jag bort hela klon.
 
 
Hon verkade inte lida så väldigt mycket av sin skada. 
På kvällen slogs hon vilt med Molly om det ben hon fick som plåster på såret. Senare när katten kom in för att äta, så jagade hon den med livet som insats genom halva huset och hela trädgården och inte en enda gång haltade hon med sin lilla klolösa tass.
Problemet var däremot att hon hela tiden vill slicka på den skadade tassen.
Jag fick helt enkelt tänka ut något...
 
 
 
-ska hongen ha strumpebåjjsor po si?, undrade Stefan, när han kikade fram bakom sin kvällstidning.
 
Ja jag fick helt enkekt använda min fantasi och av ett par nylonstrumpor fick jag tillverka en måttbeställd strumpa som skydd. Bättre än att behöva bära tratt resonerade jag.
 
Lykke var inte lika nöjd med det hela.
 
 
 
Dagens citat:
 
Lukter är bra att känna till.
När folk gör bra saker luktar
de gott.
När de gör dåliga saker
lukter de inte gott.
Hundar vet sånt.
 
Nu håller jag tummarna att det här vill läka fint och snyggt och slipper infektioner. För vet ni, rötmånaden har börjat redan, så var försiktiga.
Ha det gott.
 
Kram Annika
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Fint väder i år ...det fick vi i alla fall så vi fes.

Hejsan
Oj oj vilka dagar vi har. Och det tycks liksom inte vara någon ände på det fina vädret.
Naturen ser ut som om det är dags att börja jobba efter en lång skön semester, och så har liksom härligheten inte ens börjat. Är det inte galet?
 

När jag och hundarna vandrar runt sjön så är det i lite lugnare tempo, nu när dagarna är hetare än någonsin.
Vi är tacksamma över den skugga som skogens träd skänker oss.
 
 
Sjön glittrar och frestar. Den inbjuder till ett svalkande dopp den här morgonen.
Men arbetet kallar på mig där hemma, så jag måste skynda på lite. Jag drar hundarna med mig, fast jag vet att Johnny hade älskat att ta sig ett kärringdopp.
 

Under de ekspångar där det brukar rinna en rejäl liten bäck, är det nu alldeles uttorkat och på sina ställen växer grönskan hög och tränger sig in över gångbräderna. Jag tänker på hur det såg ut i våras, då det inte var tillstymmelse till grönt.
Jag njuter och är så tacksam över att få leva med årstidernas skiftningar.
 

Vid badplatsen är det ännu lugnt och fridfullt. Men snart ska platsen fyllas med stojande barn och kaffedrickande föräldrar. Det kanske kommer turister som vill ge sig ut med en båt och prova fiskelyckan eller kanske några ungdomar som bara vill ligga på en filt och vänslas.
Det klickar till i mitt hjärta och jag fylls med en sådan kärlek till den här platsen. Mitt Gyllebo!
 

När vi nästan är hemma passerar vi korna. De går där lojt och tuggar, idisslar och fiser. Det gör de dagarna i ända, och det ser så härligt ut.
De små "kåbbissarna", alltså de små kalvarna, de är så himla söta, där de storögt blänger på oss varenda gång vi passerar. Och småhundarna glor tillbaka och skäller lite pinsamt tillbaka.
 

Hemma blommor min lavendel som allra bäst just nu. Även lavendeln i tunnan som är tänkt att förgylla "fula elskåpshörnet" står bedårande vacker just nu.
I år ska jag försöka hinna baka lavendelskorpor. Alltså, så himla gott det är!!!
 

Dagens citat:
 
Många människor blir stressade
av att behöva skaffa mer pengar
för att ha råd att ta det lungnare.
 
Ja, visst är det där ganska galet.
Tänk på att ta lite fler micropauser idag kanske, det mår lilla hjärtat bra av.
 
Kram Annika
 
 
 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg