Allmänt

Mitt April 2018


Mitt april har bjudit på ett kärt återseende ... en alldeles för kort vecka där jag tog tillvara varenda sekund med min äldsta dotter och hennes kompisar
 
Mitt april har även gett mig tillbaka tron på min egen kropps förmåga att läka sig själv. Jag fick uppleva en av de värsta smärtor i livet, men hade turen att till sist få en förstående läkare som verkligen ville hjälpa. Sakta blev jag mer och mer rörlig och därmed blev smärtan lättare att bemästra och min vardag blev lite mer normal igen.
Samtidigt drabbades Stefan av en fotskada som fort försämrades och en "förnedringskassa" som nekade honom sjukskrivning och istället hänvisade till Arbetsförmedlingen. Jag fick insyn i hur sjukt vårt svenska sjukskrivningssystem är.
 
Jag fick mer än en gång sända en tacksamhetens tanke till våra duktiga säljare på Länsförsäkringar, för att de varit noga med att ge oss ett bra skyddsnät. Utan det så hade vi nog varit lämnade åt råttorna ...
 
Jag åkte på en resa till Budapest med en kär vän, där jag samlade skön energi och hade riktigt roliga dagar.
 
Nu hälsar jag maj månad välkommen. En månad då jag ser fram emot att få träffa nya spännande kvinnor på en bloggträff, en månad då jag hoppas Stefan får sin fot opererad, en månad då vi pekar finger åt fk och visar att vi kan fixa livet ändå, en månad då jag kanske, kanske kan flyga en snabbis till Canada ... men bara kanske ... Välkommen maj.
 
Note myself: Tänka på var jag lägger min röst i höstens val ...
 
Löparstatisktiken ligger även denna månad på 0 kilometer. Trots det har jag lyckats göra mig av med de tre överflödskilona som helt fräckt smög sig på under vintern.
 
Ha det fint
Kram Annika
 
 
 

Glada dagar i Budapest, del 2

Hej hej
 
Så är det väl dags för ett inlägg om sista delen av vår härliga Budapestresa.
Jag och Petra hade köpt biljetter till "hop on, hop off bussar", vilket är ett jättesmidigt sätt att ta sig runt i en storstad för att komma till alla sevärdheter.
Vår plan var att starta dagen på ett stort termalbad. Vi hade tittat ut att vi ville till Széchenyia, vilket är ett av de största baden i Europa.
Men något gick snett och vår "hoppapå-buss" hoppade över precis den lilla rutten där badet låg. Så istället hamnade vi helt fel och en bra bit därifrån. Men vi  haffade en snygg, muskolös kille på gatan, som utan tvekan följde med oss på en av stadens lokala bussar för att visa vägen. Helt utan betänkligheter plankade vi alltså bara på en vanlig stadsbuss.
När vi sedan hoppade av på ett torg pekade killen ut var vi skulle gå, gjorde en slängkyss till oss och försvann.
En äkta ungersk gentleman.
 

Vi strövade över ett vackert torg på vår väg till badet. Bronsstatyer som alla hade sin egen särskilda betydelse.
 
 
Så kom vi till sist fram till badet. Så himla härligt!
Och så underbar upplevelse.
 

Man kunde välja på ett vanligt omklädningsrum eller ett eget bås. Skillnaden var inte så stor i pengar så vi valde vars ett bås.
Och om någon undrar om man kan lyckas bli inlåst i ett sådant här bås, så kan jag meddela att - ja, det kan man ....
...som vi skrattade....
 

Efter badet när vi båda var skrynkligare än två russin, sög det rejält i våra magar. Jag hade läst på nätet om ett ställe nära badet, där man kunde äta en stor nötfylld pannkaka med chokladsås.
Lite besvikna blev vi allt eftersom det på bilden såg ut att vara betydligt större och godare. Nåja, de där pannkakorna slank ner och vi strosade glatt vidare.
 

På kvällen tog vi igen vårt matintag med en stor rejäl grilltallrik. Vi orkade inte ens äta upp hälften och enades om att just där och då hade vi haft god nytta av våra båda matglada män.
 
 
Under vår resa så hade vi sådan tur med vädret. Bara en eftermiddag blev det lite regnigt. Fast det var inte så farligt, eftersom temperaturen låg på 27 grader. Vi drog bara på oss ett par regnponchos och traskade glatt vidare.
 
 
När det ändå regnade så passade vi på att gå på en isbar.
 

En annan dag traskade vi i nästan två timmar för att komma till ett stort köpcentrum.
Genom tvivelaktiga kvarter gick vår promenad, men till sist var vi framme. Med lite stärkande fika så var vi sedan redo att shoppa loss.
 

En dag besökte vi den stora saluhallen med all den inhemska maten. Chili, vitlök och rökta korvar hängde i långa rader från de otaliga stånd inne i hallen.
 

Jag och Petra handlade inget där på den stora matmarknaden. Istället gick vi ut i solskenet och satte oss och drack något stärkande.
 

Tiden går fort när man har roligt och vips var det tid att vinka adjö till ett härligt Budapest.
Efter några underbara dagar var det såklart trist när någon la beslag på Petras mobiltelefon där på flygplatsen. Men det är värdsliga problem. Vi hjälptes åt att spärra det som gick att spärra och sedan hoppade vi på planet mot Sverige igen.
 

Tack Petra för en fantastisk resa och för ditt underbara sällskap. Kanske väntar nya spännande äventyr på oss framöver. Så håll i hatten världen, det här kanske bara är början...
 
Dagens citat:
 
Det finns många människor
som trots alla motgångar
har behållit ett varmt,
kärleksfullt hjärta.
Dessa människor förtjänar
respekt.
 
Ha en fin dag och en stor kram från mig.
Annika
 
 
 
 
 
 
 

Hemma igen.

Hejsan
När man varit ute på resande fot så är det alltid så skönt att komma hem igen.
Fast jag bara varit borta i knappt en vecka, så kändes det såklart härligt att vara tillbaka i Gyllebo igen.
Och hos min Stefan!
 

Jag behövs liksom här i Gyllebo känns det som.
De stora maffiga rosorna såg ut att ha gjort sitt under de dagar jag varit borta. Jag gillar att det är fint för dem som är kvar här hemma. Min familj!
... även om de nog inte lägger märke till färska blommor och sånt...
 

Katten Felix blängde lite på mig och min väska när jag gjorde entré i stugan igen.
Han gillar inte resväskor, han har lärt sig att när de plockas fram så blir hans rutiner ofta lite rubbade.
I hans värld är det resväskans fel ....
 

Till kvällsmat blev det en enkel korv stroganoff och till kvällens fika gjorde Amanda en underbart god fransk chokladkaka. Det kändes gott att vara hemma igen.
 

Sedan satt vi bara där i soffan och njöt framför TV:n.
Vi skrattade åt lite gamla filmer och hade en helt vanlig mysig hemmakväll.
 

Kvällens citat:
 
Jag kan inte förhindra
att jag blir gammal.
Men jag kan se till att
jag har kul på vägen.
 
Ha en mysig kväll.
Kram Annika
 
 
 
Visa fler inlägg