Skogens guld.
Gomorron.
Vilket svampår vi har.
Även om jag sällan själv ger mig ut direkt för att plocka svamp, så har jag en viss koll på var de rackarna växer.
Förra veckan när jag jobbade i mitt anletes svett, åkte töserna ut i svampskogen med en stor korg.
Jag visade dem lite på en karta var jag trodde det skulle kunna finnas kantareller.
Och mycket riktigt!
Någon "fuling" hade varit på platsen före tjejerna, så på det stället fanns det bara små, små babykantareller kvar.
Men längre in i skogen fanns de riktiga bamsingarna.
(bilderna nedan är lånade av Andréa och Amanda)
Kantareller är något av det godaste som finns, tycker jag.
Och tänk, dagens fynd räckte precis till en lunch för fyra personer. En riktigt lyxlunch, med smörstekta kantareller på nybakt bröd, sallad och Mandelmannens tomater. Så gott så man nästan svimmar.
Töserna hade även köpt chévreost , något som jag inte för mitt liv kan äta.
Alltså getost smakar precis som det luktar när det behövs gödslas till getterna tycker jag. Och just den smaken gillar jag inte att ha på tallriken.
(varm chévre i någon maträtt kan slinka ner)
Sedan var vi mätta precis hela dagen.
Inte förrän framemot kvällskvisten kände jag ett sug i magen. Då fick det bli en kall pannkaka med nutella och sylt framför TV:n ... för visst är väl det ganska nyttigt?
Hundarna var åtminstone avundsjuka.
Dagens citat:
Kylskåpet är ett
bra exempel på
att det är insidan
som räknas.
Gillar ni att plocka svamp?
Jag gillar mest att äta svamp och att fotografera svamp.
Svamp kan vara så himla vackra tycker jag ... som de här porslinsskivlingarna i detta inlägget.
Ha nu en härlig måndag och tack för att ni tittade hit.
Kram Annika
