Lagen om alltings jävlighet.
Kära Blogg
Nu är det bara ett par arbetsdagar kvar för mig att jobba, innan jag går på semester. Hör ni hur galet det hörs??
Jag - Annika Olsson - går - på - semester!!
Det är nästan så jag inte kan fatta det. Nu vet jag att det finns de som tycker att jag har semester varje dag. Att jag strosar runt i Gyllebo i ett lyckoskimmer och kanske pillar navelludd framför TV:n, ungefär som en "Gyllewoodfru" ... Japp, det kan man kanske tro.
Sanningen är oftast en helt annan.
Den här dagen var det extra mycket att tänka på. Skatter, löner, rotbidrag - allt skulle fixas så det framöver ska kunna flöda runt på de olika kontona, på de rätta dagarna, till rätt ställe och gärna rätt summor.Helst utan att jag ska behöva bekymra mig om det på flera veckor. Sådant kräver jobb och planering. Ja, och så kräver det att "skrivarjäveln" fungerar!!! Och såklart skulle den då krångla precis den här dagen.
Jag bytte tonerkassetter för en förmögenhet. Det hjälpte inte. Jag googlade och "youtubade". Det fanns något som heter "tonertank". Alltså en behållare där svart toner samlats under en herrans massa år. För de som har varit i kontakt med produkten kimrök, så kan jag säga att det som fanns i den där tanken var ungefär som denna produkt. Tunt, svart helvetespulver, som gjorde hela mig till en kopia av Daniel Grip (sotaren som är så söt).
Mitt i det svarta eländet var jag ganska glad och nöjd över att jag lyckats få lite julfint i de flesta rum i vår stuga. Säg den glädje som varar. När jag pausade för en snabb toalettvisit, visade det sig att vi hade fått något som liknade ett fotbad på hela gästtoaletten. Vatten över hela golvet. Suck!! Toalettstolen hade på något vis hängt upp sig och slutade inte att pumpa in vatten. Livet är bra spännande - hela jävla tiden!!
När det strular sådär alldeles makalöst mycket, då försöker jag alltid vidga mina tankar. Jag tänker att det är väl ändå för väl att jag trots allt har lyckats hålla mig vid liv, utan några större intermezzo. För om man varit barn på 60-talet - då har man verkligen levt farligt ...
Dagens tänkvärda ord:
Jag är tacksam för alla problem som kastats på mig längs vägen,
annars hade jag aldrig snubblat över min styrka.
Så vill jag särskilt be om ursäkt till min make, som den här dagen fick utstå att jag med jämna mellanrum morrade fram det där ordet, ordet på K som är synnerligen opassande att uttala för en kvinna i min ålder. Förlåt!
Kram och Hejdå Bloggen
Ha ha, jasså du oxå? Det ordet kommer fram här typ varje dag när inte samuel är här :D Då passar alla på att svära och vräka ur sig alla fula ord vi kan, så håller vi oss lugna tills nästa gång!! Kram