Mitt Januari 2018
Mitt Januari har varit som livet är mest - en berg och dalbana. Som ett pärlband fyllt med underbara saker och lite mindre underbara saker såklart.
Som alltid tror jag på meningen med det som sker, även om man inte alltid ser den där meningen just i nuet.
Jag blev bestulen och av det lärde jag mig att vara mer försiktig i fortsättningen, Jag fick också erfarenheten av att det alltid lönar sig att vara helt igenom ärlig.
Jag har njutit lite mer av mitt eget sällskap och min ensamhet, men också av mötet med vänner och bekanta.
Naturen har gett mig kraft och energi, även om mitt utlovade vinterbad än så länge uteblivit.
Jag har börjat vänja mig vid den där biten som fattas i mitt hjärta. Den där längtan efter mina döttrar, de outtröttliga globetrottrarna.
Jag hälsar februari välkommen, med en planerad spavistelse, en ny omgång yoga och årets första möte med de där blomsterbrudarna. Med tillförsikt ser jag framemot att läkarna lyckas hålla Stefans sjukdom i schack och även komma fram till felet med hans fot.
Note to myself: Lita inte på att någon annan låser bilen. Var mer uppmärksam på främlingar och försvara alltid ditt liv, dina ägodelar och det du håller kärt med största möjliga våld.
Löparstatistik för januari : 60 kilometer sprunget.
Må gott och kram
Annika
