Örebro - känns ju nästan som hemma.
Hej hej
Jag vill bara kika in här lite snabbt och bekräfta att jag verkligen kommit fram lyckligt och väl till Örebro.
En oväntat vacker stad som direkt tog en plats i mitt hjärta. Kolla bara, ett riktigt sagoslott mitt i staden.
Att köra 50 mil sådär nonstop gick förvånandsvärt enkelt. Det var när jag kom fram som det knepiga började. Staden vimlade av festglada människor och cyklister, och att hitta någon parkering var en bedrift, det vill jag lova. Men efter lite svettiga varv runt i stan på cykelvägar och gågator, så stod jag och min Duster äntligen i en parkeringsruta.
Asså, om man kör iväg 50 mil hemifrån så förväntar man sig inte att kliva av sidan om ett helt gäng glada skåningar hemma från den egna byn, med samma breda dialekt som jag själv.
Mer om mitt Örebroäventyr kommer framöver.
Kvällens citat:
Nu har jag äntligen förstått
hur man ska undgå parkeringsböter ...
Man tar med sig vindrutetorkarna när man går.
Jag önskar er en fin pingstafton och kram från mig.
Annika
Vilken trevlig blogg du har!