Okaloosa Island.
Hej hej.
Alltså, så fint här är!!!
Vi startade vår dag på ett nytt frukostställe.
När man är här, då måste man såklart smaka deras egna favoritgrejer. Tjocka våfflor verkar vara en sådan grej. Jag valde baconvåfflor med extra bacon vid sidan om också. De där 2 tunna extra skivorna kostade mig 30 kronor...
Ganska gott, även om det var en märklig kombination för mina svenska smaklökar.
Det är verkligen vackert här. Vi strosade flera timmar i den söta hamnen och tittade på när fiskarna kom in med sin fångst som de genast gjorde iordning och rensade.
Andréa hade en Skype-tid att passa...
Då fick jag en god drink i en bar med gratis Wifi. En tranbärsdrink fick det bli mot min begynnande urinvägsinfektion. Så god. Den var allt lite värd att kissa taggtråd för, måste jag säga.
Resten av dagen låg vi på en nästan folktom strand som var alldeles sagolikt vacker.
Även när himlen för en stund täcktes av tunga moln och det kom några få regnstänk var det en ljuvlig plats att befinna sig på.
Min resa börjar så sakta gå mot sitt slut, och hjärtat snörps ihop en smula. Inte för att jag ska avsluta min resa och lämna Amerika, utan för att jag vet att det dröjer ett tag tills vi ses igen, jag och min dotter Andréa.
Men jag är så tacksam för att jag fick chansen och kunde åka hit. Att min Stefan passade hus och djur hemma och att jag har haft ekonomisk möjlighet att resa, för det är inget billigt land att semestra i.
Idag ska vi säga hejdå till en underbar värdfamilj och köra mot Auburn igen.
Dagens citat:
Jag kan va ditt plåster
skydda dig ett tag,
men vi båda vet
att plåster faller av.
Nu är ju min dotter stor och behöver inte särskilt mycket beskydd av en mamma längre.
Men en dotter är alltid en dotter...
Hoppas ni har det fint.
Kram Annika.
Fina bilder 😌