Allmänt

Hårda, kalla vindar vid det lilla attefallshuset

Hejsan.
Det finns de som påstår att det inte finns någonstans som man kan frysa så mycket som man kan på Österlen. Vänner jag känner, som bott i kalla Norrland i hela sitt liv, häpnar över vilka isande vindar vi kan ha här ner i södra Sverige. En kyla som tränger ända in i märgen. Om det stämmer eller ej, vill jag låta vara osagt.
Riktigt Österlenkallt var det dock den där dagen då jag hälsade på våra grabbar som var i full färd att bygga på det lilla attefallshuset.
Ute på havet gick vågarna höga med sitt vita skum på toppen. Eller som vi alltid brukar säga - "det gick vita gäss på havet"
 

Grabbarna snickrade glatt på när jag kom för att hälsa på dem och ta mina bilder.
Som alltid ser det mycket större ut när reglarna kommer upp och man får en blick för hur det ska komma att bli.
Förut när det bara fanns en platta på marken så kunde jag inte föreställa mig att det skulle bli ett helt hus. Visserligen ett väldigt litet hus.
 

Snickare är ett tåligt släkte. I ur och skur eller sol och hetta, så jobbar de målmedvetet på.
Fast egentligen tror jag att det är nyttigt för hälsan. Att vistas utomhus i alla väder är säkerligen jättebra för människokroppen.
Med rätt kläder och utrustning så klarar man sig långt.
Aldrig mår jag ju själv så bra som efter fyra dygn ute i fält.
 

Själv var jag utrustad i tjock täckjacka och mössan långt nerdragen över öronen. Ett stenkast från det lilla huset finns den härliga sandstranden och det oändliga havet.
Jag tänkte lite på det där om att börja vinterbada ... men bestämde mig snabbt för att sådant måste ske under mer kontrollerade former. Kroppen måste nog tillvänjas och någon handduk hade jag inte heller med mig!
Och såklart av hänsyn till pågarna. Som chefens fru och tillika företagets kontorist bör jag nog inte ränna naken på en byggarbetsplats, även om det gäller en viktig utmaning ...
 

När jag kom upp från min lilla strandtur var arbetet i full gång. Det sågades träbitar för glatta livet, och alltihopa såg ut ungefär som då jag var liten och byggde höga torn av tändstickor. Fast detta bygge skulle klara betydligt starkare vindar än mina tändstickbyggnationer, det var jag fullständigt övertygad om.
 

Jag knäppte några sista bilder innan jag sa hejdå till grabbarna och styrde min lilla bil mot Gyllebo och kontoret igen. 
 
 
Går ni i byggtankar så kanske vi är företaget som kan hjälpa er?
Vid intresse så hittar ni vår hemsida här:
Vill ni ha kontakt med mig eller Stefan kan ni nå oss på mail: [email protected]
 
 
 
 Dagens citat:
 
Om vi ingen vinter hade
skulle våren inte vara så angenäm.
Om vi aldrig mötte motgång
skulle välståndet inte vara så välkommet.
 
Så sant. Och om vi inte hade måndagar och arbete, skulle semester och fridagar inte känts så skönt.
Vi behöver de där växlingarna i livet - för det är de som är själva livet.
 
Ha det gott.
Kram Annika
 
 
#1 - - Anneli:

Förstår jag dig rätt? Det ligger alltså ej i anslutning till ert eget hus? Ska ni ha det som typ ”sommarstuga”? Ska ner o kolla vårt nybygge idag o ska fota vårt hus o attefallsstuga o skicka bilder till dig på messenger👍🏼

Svar: Det här är ett litet hus som vi bygger åt en kund. Alltså vårt företag, Stefan Hantverkarn bygger åt en kund på dennes egen tomt. Vårt eget projekt här i Gyllebo ligger lite på is just nu. Sååå spännande. Ett nytt och spännande liv för er. Kram kram.
Annika Olsson

#2 - - Anna-Maria:

Det såg kallt ut till och med på fotona! Huu! Ofta kan ju kring nollgradigt och blåst kännas mycket kallare än när det är -10 och vindstilla.
Häftigt att se hur de bygger upp huset! :)

Svar: Det är så sant. Min dotter som bor i Canada hade minus 42 grader för en tid sedan. Hon sa att det kändes rejält kallt, men det var en helt annat typ av kyla. Kul att du tycker om att följa husbygget. Kram och ha en fin dag.
Annika Olsson