Allmänt

En tid då allting skulle matcha.

Hejsan
Idag tänkte jag ta er med till den tid i mitt liv då allting skulle matcha.
Alltså, till det ljuva 90-talet.
I mitt hem gick jag loss med målarfärg och svamp. Jag minns att jag svampmålade precis allting. I samma kulör. Allting blev blått. Det där kan jag då och då bli påmind om än idag, och nu i efterhand inser jag ju hur galet fult det egentligen var.
En annan sak som jag tyckte var väldigt viktigt, var att mina älskade döttrar var fint klädde och dessutom matchade varandra. I likadana kläder.
Stackars barn!!
 
 
 
Ni kan ju själv tänka er hur kul det var att vara likadant klädd som sin lillsyster .... Stackars Andréa.
Men jag minns aldrig att hon någonsin klagade över det där med kläderna.
Hon var en mycket ömsint storasyster, som alltid tog småsyskonen i försvar. Det fanns egentligen bara en enda person i hela världen som fick göra elaka saker och retas med hennes systrar - och det var hon själv!
 
 
Lilla Amanda däremot var nog mäkta stolt över att få vara likadant klädd som sin äldre syster.
Om jag inte hittade precis samma klänning, så fick det duga med något snarlikt plagg i samma tyg - för matcha det skulle det.
 

Min mamma Ingrid var också med på noterna när det gällde matchande av systrarna.
Som mormor stickade hon mängder av koftor och tröjor. Alltid likadana fast i olika storlekar.
 

På den här tiden sydde jag också egna kläder åt mina älskade töser. Mjuka dressar var en baggis att knåpa ihop på symaskinen. Och såklart alltid i samma tyg. För matcha det skulle det.
 
 
Så föddes dotter nummer tre, och då skulle såklart även hon ingå i den stora matchningen.
Men det räckte inte riktigt, för nu skulle även jag själv matcha ihop med ungarna.
Färgen var röd, och som pricken över i:et hade jag ju lyckats få en ansenliga samling röda finnar på hakan. Matchande och fint.
 
 
Den där stackars dotter nummer tre, Emmy, kom inte bara att ingå i den stora matchningshysterin. Hon skulle ju även ärva alla kläderna efter sina äldre systrar.
Tänk er själva att när man växt ifrån sin röda sommarjacka, så finns det ytterligare två exakt likadan i två större storlekar. Stackars Emmy hon fick bära en exakt likadan röd sommarjacka i säkert åtta år ...
 
 
Inte konstigt att Emmy kunde bli rejält sur och vresig ibland.
Vem hade inte blivit det, med en röd sommarjacka genom precis hela sin barndom.
 
 
 
Ja hörni, att vara mamma är inte lätt. Det spelar ingen roll hur bra man än försöker vara, för man kommer ändå alltid att få äta upp saker som man gjort knasigt. Men om det här är mitt stora missöde som mamma, så må det vara hänt.
För mig har titeln Mamma alltid varit den mest ärofyllda jag någonsin haft.
 
 Dagens citat:
 
En mamma är inte en person att stödja sig mot,
utan en person som gör det överflödigt att
stödja sig över huvudtaget.
 
Tillbaka till nutid, och nu ska jag se till att matcha ihop mig med mina hundar.
.. men några ord på vägen till dagens unga mammor vill jag kanske ge...
 
Ta vara på småbarnstiden. Allting måste inte vara perfekt. Städa mindre, busa mer. Ät köbekagor - hembakat hinner ni gör när ungarna är stora. Stäng av era mobiler och skriv upp allt underbart barnen säger när de är små. Ta vara på tiden - för den får ni aldrig mer tillbaka.
 
Ha en fin dag.
Kram Annika
 
 
#1 - - Anonym:

Helt underbart! Jag blev allt jätteglad när det kom en kass med ärvda kläder från kusinen från Christinehof! Minns bland annat ett par lila manchesterbyxor som jag tyckte mycket om! Men det var nog 70-tal, eller tidigt 80-tal, tror jag! Tack så hör i efterhand!❤️ Kram från kusin Anita

Svar: Ja, jag blev också glad de få gånger jag fick ärva något. Det hände att det kom en kass från vår kusin Agneta och därifrån minns jag en orange stickad tröja som jag älskade. Kram min fina kusin!
Annika Olsson

#2 - - Malin:

Åh dessa bilder är så fina!! Senaste åren har jag målat av massor med gamla foton från 90-talet, de matchade kläderna är helt klart en av mina favoritgrejer. Jag och min bror fick allt i likadan tyger men i olika färger. Och gardinerna från den tiden är ett kapitel för sig. :D

Svar: Javisst är det härlig när man tittar tillbaka på detaljer från andra tider. Nostalgi. Men så duktig du är ... jag kikade in till dig och du gjorde mig så imponerad med din konst. Ha en fin dag och kram
Annika Olsson

#3 - - Anonym:

Mitt i prick! Stickade själv tröjor och sydde sweatshirts i samma tyg till barnen. 😀 för att inte tala om våra egna kläder ned vaddar på axlarna.... Hahaha hoppas det aldrig blir modernt igen... Kram Lena

Svar: Haha ... ja jag minns. Fast det är något visst med 80-talet. Lite galet liksom. Eller så minns jag det så bara för jag var ung då och gjorde galna saker. Kram på dig.
Annika Olsson