Hon är framme nu och våra liv rullar på över hela jordklotet.
Hej hej
Mitt hjärta har varit lite sorgset och tungt i någon dag.
Det blir väl så vid alla avsked kan jag tro.
Lite sorgset när man vinkar adjö.
När äldsta dottern förra veckan åkte iväg till Amerika så kändes det allt lite "lissamt". Ja det är skånska och betyder ledsamt.
Det värsta är när man säger "hejdå", och vet att det kommer att dröja väldigt länge innan man ses igen.
Tårarna vill liksom bara spruta fram.
Fast jag är ju en krigare och biter ihop så gott det går.
Dagen innan Andréa:s resa gick av stapeln, så hade vi en så mysig eftermiddag.
Systrarna Henriksson pysslade om varandra, mös med hundarna och sedan tog de tag i gamla mossan Annika. Jag fick håret lockat (precis så som jag egentligen inte alls vill ha det) och smink som om jag skulle på nobelmiddag.
Jag njöt i fulla drag även om jag inte kände mig hemma i mitt nya utseende.
I luften hängde avskedet som snart skulle komma. Hundarna var annorlunda. Jag kunde se att de anade en förändring. De kände av vår sinnesstämning som alltid. Särskilt stora hunden Johnny.
Så slog hon igen den gamla resväskan och gav sig iväg.
Stefan fick äran att köra "dyrgripen" till tåget.
Jag hatar att vinka adjö vid tåg!! Det blir så sorgligt, nästan som i tragiska filmer där det kramas, bölas och snörvlas. Det är liksom bara en vit näsduk att vifta med som fattas.
Så går någon dag och allt känns plötsligt helt ok igen! Våra liv rullar på som vanligt. Andréa har börjat sitt nya schema på djursjukhuset i Canada och livet går vidare.
... såklart blir jag överlycklig över små meddelande som dyker upp här hemma ...
en lapp på baksidan av datamusen. Ljuvliga små guldkorn.
I Australien rullar livet på för minstingen Emmy och hennes bästis Matilda också.
Även från dem kommer små livstecken och jag följer dem med stor glädje.
Det är helt ok att ha ungarna utspridda över jordklotet.
Det värsta är avskeden!
... fast återseendena blir så mycket härligare - det vill jag lova!
... och på telefonen kan jag faktiskt se dem båda två!!
Jag och mellandottern Amanda planerar in värdefulla stunder tillsammans. Och jag är tacksam för att ha henne så nära ♥
Dagens citat:
Jag döpte mina två
fiskar till En och Två.
Så när En dör så har
Jag fortfarande Två kvar.
Ha det fint alla fina människor där ute i världen.
Kram på er
Annika
