Allmänt

Smultron och lökar som ska blomma.

Gomorron.
Med siktet inställt mot advent och jul känns den gångna sommaren allt mer avlägsen.
För varje dag blir det lite mörkare och dagarna blir kortare. Jag tänder mina stearinljus på morgonen när jag dricker mitt morgonkaffe. Det är något behagligt med den här mörka tiden också tycker jag.
 

Ute i trädgården lyser vår blodbok upp som en glödande eld.
I vacker kontrast står mitt älskade magnoliaträd fortfarande grönt och frodigt sidan om. Gräsmatten börjar täckas av alla de eklöv vi ständigt tampas med på hösten.
Som alltid ligger jag lågt och avvaktar med lövräfsningen i hopp om att någon höststorm ska förflytta det mesta av löven in till någon av grannarna ... Ett år hände det faktiskt.
Blir det sol och lite torrt så tänker jag köra ett varv till med gräsklipparen.
 
 

I veckan har jag satt de där lökarna som jag köpte när jag var på Gekås i Ullared.
En massa fina pingstliljor som jag tycker är så söta och som ger en lite gammeldags känsla.
 

Inne i orangeriet står mina träd nu på vinterförvaring. I en av krukorna växer en liten smultronplanta som trotsar höst och vinter och ännu bjuder på några få bär.
 

En annan blomma som hängt med mig i många år, och som flera gånger nästan varit helt dödförklarad, bjuder just nu på en bedårande blomning.
 
 
 Min vita ros, den som jag fått av svärmor Karin, den blommar ännu.
Vita bleka knoppar som nästan ser ut att huttra lite i höstsolen.
 

Den sista lilla doftviolen tittar upp genom löven vid vår veranda.
De är så tappra, de där små violerna. De är en av de första blommorna som kikar fram på våren, men även en av de sista som finns kvar långt ut på hösten.
 

Dagens citat:
 
Ta varje chans du får i livet, för
vissa saker händer bara en gång.
Du kan inte på förhand veta hur
fantastiskt bra det kan bli.
 
Hoppas ni får många bra chanser och verkligen har modet att fånga dem .
För det kan ju faktiskt också vara en risk att hoppa på "det där tåget" ...
Jag brukar alltid tänka, att om jag inte har någonting att förlora, då kan jag lika gärna våga följa med tåget mot något som kan bli mitt livs äventyr.
Det finns ju inget värre än att ångra att man inte vågade!
Våga att riskera och ta chanser lite, lite mer.
 
Ha en fin dag och kram.
Annika