Mamma är lik sin mamma ...
Hejsan.
Det stämmer kanske inte riktigt alltid, det där med att mamma är lik sin mamma...
I helgen när vi var i Simrishamn så hittade min systerson den här lilla förtjusande ankungen. Inte ett dugg lik sin mamma tycker jag. Så underbart söt... ja mamman var såklart också söt ... fast hon var en anka ...
En stund satt vi där och betraktade dem innan vi tyst smög därifrån.
Min egen mamma Ingrid, var väldigt förtjust i att handarbeta. Alltid satt hon med något nytt alster i händerna. Ibland var det ett överkast hon virkade, eller något plagg som stickades till barnbarnen. Någon annan gång satt hon sammanbiten vid sin vävstol.
Lite lik henne har jag nog varit genom åren. För även jag har både stickat, virkat och broderat.
Även om det var ett tag sedan jag gav mig tid till det nu, så händer det att jag kopplar av med att tillverka en mormorsruta eller två.
Så kanske, kanske är mamma lik sin mamma ändå ....
Så är det då den sista generationen som det inte stämmer riktigt på tänkte jag ...
Fast bannemej om min dotter inte har lite handarbetstalanger ändå....
En dag kom det en bild på hennes senaste broderi!
Jajamensan, mamma ÄR lik sin mamma.
(för information, hunden på bilden mår bra och repar sig för varje dag, trots brodyren på hjässan)
Det här med hundar....
Jag är inte speciellt förtjust i att sätta kläder på små hundar och förmänskliga dem likt små barnungar.
Jag har alltid hävdat att de ska behandlas väl, men därmed inte kläs ut till små bebisar. Skyddande täcke och regnskydd är en sak, men kläder för att få dem att se söta ut är larvigt tycker jag.
En trend jag sett är att ha bärselar till sina små dvärghundar. Rena tramset har jag hävdat. De har ben att gå med och ska nosa och pinka precis som de är födda att göra.
Nu står jag själv här med en liten hund som totalvägrar att gå mer än halva varvet runt sjön. Det kvittar hur jag lockar och pockar, Molly vill bli buren sista biten.
Jag har kapitulerat. Nu har jag helt enkelt fått investera i en sådan där hundryggsäck som jag tidigare varit total motståndare mot.
Boktips
Jag har nyss lyssnat klart på boken "Arthur, gatuhunden som lämnade djungeln och hittade hem". Det är historien som de flest säkert redan hört talas om. Den om multisportaren som gav en gatuhund en bit mat för att sedan få hunden som trogen följeslagare genom resten av tävlingen i Ecuador.
Jag älskar djur och särskilt hundar så jag älskade såklart den här historien, som dessutom är helt sann.
Dagens tänkvärda ord:
Dröm vad du
vill drömma, res dit
du vill resa och var
den du vill vara,
för du har bara
en chans att
göra det.
Varför inte ... ta chansen och gör något du drömt om.
Gör det redan idag.... Planera för det i alla fall. Boka det på internet ... klick, klick ...
Anteckna det i kalendern och vips så är chansen stor att det verkligen blir av.
Bara gör det.
Kram Annika
Visst är det lugnande med handarbete.De var Ingrid och mitt gemensamma intresse. Har avhandlat mycket tillsammans. Hennes 70.årsdag var vi i Malmö tror det var bara de hon önskade.Din filt Annika är så underbar har du själv färgsatt den Anita har gått med i en grupp på facebook fritt handarbete. Har anmält mitt intresse.
Kram Kram.