Städtanter är vi allihopa.
"Ibland när jag tillrättavisar barnen, hoppar mina egna föräldrar ut ur munnen."
Kära Blogg
Min rygg och jag har inte alls varit sams idag. Jag och Johnny tog därför en lugn promenad i skogen. Snart, snart kommer det att vara så vackert det någonsin kan bli i skogen. Det är när alla bokbladen precis är utslagna och allt är limegrönt och känns rent och fräscht.
Visste ni föresten att man kan äta bokblad. De är ganska goda och om man går vilse i skogen kan man överleva en stund på dem. Det lärde jag mig av min kompis när jag var liten. Han hette Sture Kullamararen, och var ganska mycket äldre än vad jag var och en mycket klok kompis.
Varje vår tänker jag att jag ska vara duktig och odla en massa saker, eller åtminstone förkultivera några enklare blommor ... men jag kommer liksom aldrig till skott. Nu har jag kommit så långt att jag sått lite krasse på en tallrik.
Min älskade gamla Volvobil gick igenom besiktningen med blanka papper idag ... ja förutom att den som bytt ena lyktan, hade lyckats sätta den bak och fram (eller nått), men det ska bara ändras till nästa gång. Jag tror minsann att jag ska kosta på en biltvätt på det gamla skrället.
Idag har jag, min syster och min ena dotter Amanda varit hos Kurtan i Brösarp och vårstädat hans hus. Egentligen behövdes det ju inte, men vi gillar att städa, dricka kaffe och träffas
så det blev en mysig onsdageftermiddag i "städtanternas tecken".
s
Hej då Bloggen.
